Sökresultat:
1171 Uppsatser om Pćverka - Sida 43 av 79
?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.
Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.
Svenskt litterÀrt kulturarv : en studie om svensklÀrares uppfattning om betydelsen av svensk litteratur för att stÀrka den kulturella identiteten
SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.
Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet
Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.
AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden
Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.
Svensk kod för bolagsstyrning - vilka faktorer förklarar graden av följsamhet?
Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.
Vinterdvalan som tröst : identifiering av ÄterhÀmtande faktorer inom miljöpsykologi och trÀdgÄrdsterapi med fokus pÄ vinteraspekter
TrÀdgÄrdsterapi brukar beskrivas som grön rehabilitering och har kompletterat
institutionaliserad vÄrd lÄngt tillbaka i tiden. Naturen har bevisats frÀmja mental
ÄterhÀmtning. Denna studie fokuserar pÄ vinteraspekter, med utgÄngspunkten om att de
obefogat har lÀmnats i bakgrunden. En frÄga Àr om grön verkligen Àr den rÀtta
benÀmningen pÄ en rehabilitering som innefattar en natur som skiftar under Ärets lopp?
Med undantag för stÀdse- och vintergröna vÀxter Àr den framförallt inte grön vintertid.
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera eventuella ÄterhÀmtande faktorer som finns
vintertid.
Ămnesintegration till Betyg : En studie om hur man kan anvĂ€nda Ă€mnesintegration för att hjĂ€lpa elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter/Dyslexi
NÀr en spelstudio ska designa ett dataspel Àr det viktigt att veta hur konsumenten, det vill sÀga spelaren, kommer att spela spelet. DÀrför Àr det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar nÀr denne spelar. En viktig sak för utvecklaren Àr att försöka fÄ spelaren att investera sig sjÀlv i spelet, bÄde emotionellt samt med sin tid. Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka ta reda pÄ vilket sÀtt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning pÄ en specifik spelstudio samt pÄ ett specifikt spel.
Samvarokompetens i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns samvarokompetens
Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.
Kravprofiler vid kompetensbaserad rekrytering
Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.
Vet HUT. en kvalitativ studie om relationen mellan klient och hÀst i hÀstunderstödd terapi
HÀsten har lÀnge varit viktig för mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Forskning visar att hÀsten kan verka positivt pÄ mÀnniskors psykiska hÀlsa. Samtidigt som den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och ungdomar i Sverige blir det allt svÄrare att hitta passande typer av behandling. Man kan se den hÀstunderstödda terapin som ett komplement till andra behandlingsformer. Men vad gör den egentligen för utvecklingen av klientens egna fÀrdigheter?Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan hÀst och klient ur de profession-ellas perspektiv.
Var det bÀttre förr? : En studie om lÀrares erfarenheter och tankar kring Lpo94 och Lgr11.
Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och pÄverkas av Lpo94 respektive Lgr11. HÀr nedan redovisas vÄra frÄgestÀllningar:Hur var det/Àr det att verka med respektive lÀroplan?Hur hjÀlper de olika lÀroplanerna att bedöma elevers kunskaper i Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka didaktiska konsekvenser menar lÀrarna att Lgr11 jÀmfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lÀrande?Metod:Vi har valt att intervjua 3st manliga lÀrare i StockholmsomrÄdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att fÄ en djupare förstÄelse av lÀrarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrÄn en intervjumall och spelades in.Resultat:Det vi kan sÀga efter genomförandet av studien Àr att samtliga lÀrare föredrar Lgr11 framför Lpo94 pÄ grund av att den nya lÀroplanen Àr tydligare och mer strukturerad.
Artilleri - i framtidens armé eller pÄ armémuseum? : har artilleri nÄgon roll att fylla i den svenska försvarsmakten 2010-2020?
Mot bakgrund av den omfattande förÀndring som Försvarsmakten pÄbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, Àr det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehÄlla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför nÄgot unikt sÄ att en materiell förnyelse av artilleriet Àr motiverad. För att kunna vÀrdera om artilleri tillför nÄgot unikt, beskrivs de krav pÄ markmÄlsbekÀmpningsförmÄga som kan förutsÀgas i tidsperspektivet 2010-2020. DÀrefter definieras artillerisystemförmÄga och förmÄgan hos andra möjliga bekÀmpningssystem.
Medarbetarsamtal som verktyg för att frÀmja lÀrande : En kvalitativ studie om medarbetarsamtalets pÄverkan pÄ lÀrandet i organisationer
SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.
Motivationsstrategier : Hur svenska SME:s arbetar med att motivera sin personal i Sverige och Kina
Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands. Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.
Att bemöta den etniska diskrimineringen ? olika former av hanterings ? och motstÄndsstrategier bland ungdomar som har en eller tvÄ förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.
Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.