Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsavtal med EU.

Förändrade förutsättningar i omvärlden har lett till att behovet av ett kontinuerligt och genomtänkt strategiskt arbete blir allt nödvändigare för att ett företag ska kunna fatta rätt beslut i rätt tid. Vi har intervjuat personer i ledande ställning på fem svenska verktygsteknikföretag för att bilda oss en uppfattning om hur dessa företag arbetar med strategianalys idag. Att använda ostrukturerade intervjuer som informationskälla är en flexibel metod som ger personlig data färgad av informanternas idéer, synpunkter och prioriteringar. Därefter har vi i en analys försökt komma fram till vilka möjligheter som finns för dem att utveckla sitt nuvarande arbete med strategianalys. Resultaten visade att företagsledningarna i fyra fall av fem har brister i sina kunskaper om strategianalys och att ingen av dem har en strukturerad, planerad och kontinuerlig process för strategianalys.

Sverige har ett penningpolitiskt mål som är att hålla prisinflationen till två procent. Det finns dock andra inflationsmått, så som löneinflation, som kan behöva beaktas vid penningpolitiska beslut. Denna uppsats undersöker om en mer välfärdsoptimal penningpolitik kan uppnås om hänsyn även tas till löneinflationen. Först skattas en modell över den svenska ekonomin, en modell som sedan används i simuleringar med olika ränteregler som lägger olika vikt vid produktionsgapet samt pris- och löneinflationen. Resultatet visar på att ränteregler som lägger vikt vid både löne och prisinflationen genererar lägre välfärdsförluster än regler som endast fokuserar på en av dem..

Ett syfte med uppsatsen har varit att definiera vilka möjligheter en miljöorganisation har att föra talan mot beslut med den nuvarande svenska lagstiftningen. Jag har översiktligt tittat på praxis och hur miljöorganisationer nyttjat talerätten sedan införandet. Erfarenheten visar att talerätten endast använts i ett fåtal fall. Detta har delvis sin grund i de höga krav som ställs på organisationer som ska få klaga. I de fall där miljöorganisationer deltagit i en prövning åskådligörs delvis hur en miljöorganisation kan bidra till att fördjupa och bredda en miljöprövning.

Alla människor står inför olika val i livet och besluten vi tar får olika konsekvenser. Liknande är det för företag som dagligen behöver fatta olika beslut. Klimatet företagen verkar i idag ställer stora krav på att de beslut som fattas är korrekta och grunden för ett rationellt beslut är att beslutsunderlaget är riktigt. Inom investeringsteorin återfinns några olika metoder för att bedöma och rangordna investeringar. I tidigare studier har det framkommit att företagen i stor utsträckning förlitar sig på enkla metoder vid investeringsbedömning.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse byter revisionsbolag i större utsträckning än aktiebolag som erhållit ren revisionsberättelse samt försöka se och förklara om det finns några samband som ökar eller minskar bytesfrekvensen i de aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse. Variablerna som vi tror har samband med byte av revisionsbolag, och har testats i uppsatsen är följande: privat/publikt aktiebolag, typ av anmärkning, revisionsbolag, revisionskostnad, soliditet, omsättning och antal anställda. Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är agentteorin, signalteorin och tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat en egen modell som följer flödet från det att aktiebolaget erhåller oren revisionsberättelse tills beslutet på bolagsstämman om att byta eller behålla sitt revisionsbolag. För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie.

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

In this essay we try to find explanations as to why Denmark went to war, to-gether with the United States and other nations, against Iraq. We have exam-ined several factors which we believe to be the most important for Denmark`s decision to go to war. In particular, we have looked at Prime Minister Anders Fogh Rasmussen and his belief system, Denmark`s recent domestic policies especially the immigrations policies, relevant parts of Denmark`s past foreign policies and Denmark`s role within international organizations like UN, NATO and EU. Throughout the essay our attention is focused on Rasmussen as a main actor in forming and pushing through Denmark`s policies..

Vid beslut om gemensam säljorganisation tvärs divisionsgränser, har jag kommit fram till att sex aspekter måste tas i beaktande på följande sätt: 1) Att upprätta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för säljkåren i tekniska frågor. Dessa ska kunna ge support till säljare ute hos kunder, vilket är speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmänt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frågor. 2) Produktutbildning för säljkåren, för att ge den tillräcklig teknisk kompetens, så att den kan hantera frågeställningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mål- och rollkonflikter, genom strukturerat arbetssätt, med mål och planer, tydlighet med vad som förväntas av olika parter, samt lämpligt kompensationssystem. Med hänsyn till det som framkommit i intervjuer är detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt då den kan riskera att underskattas.

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll.

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan få en person att bestämma sig för konstnärsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnär som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat på de narratologiska metoder som konstnären/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt självbiografiska verk En liten konstnär (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, på väg mot en teori (1992)..

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare ochelever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilkatyper av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen sågut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att äveneleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lärare och elever interagerar med varandra..