Sökresultat:
1037 Uppsatser om Pćgćende arbeten - Sida 63 av 70
Dejligt och kjempeflott i svenskÀmnet : De nordiska grannsprÄken i dagens svenskundervisning
Bedömning och betygsÀttning av elevers arbeten Àr en stor arbetsuppgift för lÀrare. Men hur tillförlitliga Àr betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har dÀrför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lÀrares bedömning och betygssÀttning av samma texter frÄn de nationella proven samt att försöka förstÄ varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag anvÀnt mig utav ett frÄgeformulÀr som Àr en kvantitativ metod och intervjuer som Àr en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestÄtt av fyra elevtexter frÄn nationella provets uppsatsdel i svenska, Ärskurs 9 frÄn vÄrterminen 2012. Vidare Àr metoden frÄgeformulÀr Àven tvÄ materialdelar dÄ det har fungerat bÄde som en mall samt som resultatgivare frÄn informanterna som bestÄr utav fyra högstadielÀrare i svenska.
Den kontrollerade generationsvÀxlingen : En komparativ studie om 40-talisternas pensionsavgÄngar i den kunskapsintensiva och industriella sektorn
SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.
Efter skolan, de klarar sig nog : medieelevers syn pÄ sin egen gymnasieutbildning i Karlstad
Jag har undersökt vad som har hÀnt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har Àven tagit reda pÄ vad som har hÀnt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade SamhÀllsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), Är 2001. Syftet med undersökningen Àr att försöka fÄ reda pÄ vad en utbildning pÄ Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frÄgestÀllningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hÀnt sedan. Anledningen till att jag vÀljer dessa frÄgestÀllningar och elever Àr för att jag vill att de ska ha ett lite lÀngre perspektiv pÄ sin egen utbildning och en lÀngre erfarenhet av livet.
Same same but different : Hur lÀrare bedömer samma elevtext
Bedömning och betygsÀttning av elevers arbeten Àr en stor arbetsuppgift för lÀrare. Men hur tillförlitliga Àr betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har dÀrför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lÀrares bedömning och betygssÀttning av samma texter frÄn de nationella proven samt att försöka förstÄ varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag anvÀnt mig utav ett frÄgeformulÀr som Àr en kvantitativ metod och intervjuer som Àr en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestÄtt av fyra elevtexter frÄn nationella provets uppsatsdel i svenska, Ärskurs 9 frÄn vÄrterminen 2012. Vidare Àr metoden frÄgeformulÀr Àven tvÄ materialdelar dÄ det har fungerat bÄde som en mall samt som resultatgivare frÄn informanterna som bestÄr utav fyra högstadielÀrare i svenska.
Fördjupad brandöversyn: fartygsmanufaktur, SSAB-tunnplÄt, LuleÄ
Sammanfattning Projektarbetet syftar till ett ÄtgÀrdsprogram för brandskyddet pÄ SSAB- tunnplÄts gamla fartygsmanufakturbyggnad i LuleÄ. De resulterade brandskyddsförslagen faststÀlldes genom riskidentifieringar och undersökningar av lokalens verksamheter. Analyser utfördes pÄ de valda riskobjekten samt bearbetades med ett flertal metoder. Rapportens huvudsakliga beslutsstöd Àr ett datorbaserat simuleringsprogram, Fire Dynamics Simulator. Programmet genomför bland annat berÀkningar pÄ brand- och rökgasspridning, effektutveckling och temperatur i lokalens brandceller, pÄ dess material och fordon.
"Man ska aldrig bort frÄn nÄgonting utan till nÄgot" : En studie om tankar och uppfattningar kring inkludering av elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grundskolan och gymnasiet.
I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.
Inverkan av grisningsboxar, arbetsrutiner och utfodring pÄ resultat i smÄgrisproduktionen
SmÄgrisdödligheten har ökat de senaste Ären och orsaken Àr till stor del fortfarande okÀnd. Upp till 80 % av de smÄgrisar som dör innan avvÀnjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smÄgrisarna dör Àr att de blir ihjÀllegade av suggan eller att de svÀlter ihjÀl. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om grisningsboxtypen, suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med grisning och digivning har nÄgon koppling till resultatet i smÄgrisproduktionen. För att hitta svar pÄ vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data frÄn 13 besÀttningar.
AvlÀgsning av valshud frÄn formatplÄt
Ferruform AB i LuleÄ tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilsproduktion. Vid avdelningen för StÄlkonstruktioner utförs förÀdling av plÄt till ett antal olika produkter. De processer som utförs pÄ plÄten Àr huvudsakligen skÀrning, klippning, formning, svetsning samt ytbehandling. Som Àmne anvÀnds varmvalsad formatplÄt som köps in frÄn tvÄ stora leverantörer. FormatplÄten har ett oxidskikt pÄ ytan som kallas för valshud.
Google ser dig : En kvalitativ studie av internetanvÀndares medvetenhet och Äsikter om filterbubblor
Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.
Framtagning av standardiserad metod för kunskapsÄterföring: för avdelning 9931
Volvo Aero Àr ett av sex företag inom Volvo Group. Alla anstÀllda inom Volvo Group och i och med det alla pÄ Volvo Aero medverkar i det strukturerade verksamhetsutvecklingsarbetet, VU. Arbetet sker i grupper för att uppfylla syftet att ?förbÀttra och utveckla verksamheten sÄ att vi nÄr vÄra egna ?ribbor? och de huvudmÄl vi enats om pÄ medarbetarseminarierna?. Central produktionstekniks strategiska fokus Àr ?Effektiva standardiserade arbetssÀtt och metoder? och utgör mÄlsÀttning för avdelningens VU-arbete.
Stanna kvar och hoppa vidare! : En studie om varför anstÀllda stannar pÄ sina jobb.
Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd. Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.
I samtal utvecklas sprÄket: en studie av hur andrasprÄkselever i samspel med varandra utvecklar sina kunskaper i att skriva ett söka-jobb-brev
Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.
Redovisning i smÄföretag - vilka fel upptÀcks oftast vid skatterevisioner?
Bakgrund och problem: Det finns mÄnga problem med redovisning i smÄföretag somdet kan finnas mÄnga orsaker till. Företag Àr per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi Àr att hushÄlla med resurser. Att producera redovisning krÀver resurser ochsmÄföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror pÄ, Àr inte smÄföretagare fokuserade pÄ vad som Àr rÀtt eller fel iredovisningen. DÀremot av kostnaden för rÀtt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillÀgg ellerstraff bör dÀrför kunna motivera smÄföretagare till att frÄn början lÀgga ned tillrÀckligaresurser pÄ redovisningen och dÀrigenom undvika dessa fel.
Ett urval av estetiska nyttovÀxter för svenskt klimat
Detta arbete Àr ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus pÄ att undvika, ÄtgÀrda och ett vÀxtval. Arbetet Àr skrivet pÄ 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika Àmnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet dÀr det tas upp att Àmnet kommer i grund och botten frÄn Alnarp förskola samt att det Àr ett stort problem i den gröna sektorn. SjÀlva syftet med arbetet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för markpackning hur det uppstÄr, hur det kan undvikas och ÄtgÀrdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i Àmnet eftersom det Àr en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .
LÀrande och anvÀndning av kunskap: : Hur bidrar formell utbildning till utveckling av lÀrandemiljö?
Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lÀrandemiljö. Ett sekundÀrt syfte med detta arbete Àr att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lÀrandemiljöer.För att uppnÄ undersökningens syfte gjordes en enkÀtundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. MÄlgruppen var anstÀllda med olika poster inom de fem olika företagen. KartlÀggning har genomförts med hjÀlp av tre olika enkÀter som innehöll olika frÄgor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förÀndringsarbete, utbildning och lÀrandemiljö.Studien framför Àven mer allmÀnna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. DÀrefter introduceras en teoretisk referensram dÀr lÀrande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lÀrande.UtifrÄn den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkÀter och intervjuer, dÀr förekom frÄgor som tog upp bl.a.