Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Idag Àr datorutrustning en central del av mÄnga personers arbete. Vissa personer Àr helt beroende av datorutrustning för att kunna utföra sitt arbete. Om denna datorutrustning havererar kan detta leda till att en anstÀlld person pÄ ett företag inte kan utföra sitt arbete vilket leder till en ekonomisk förlust för företaget. Ett haveri av datorutrustning kan Àven innebÀra att viktig data som företaget anvÀnder i sin verksamhet kan gÄ förlorad, vilket kan vara dyrt att ÄterstÀlla.Detta arbete kartlÀgger hur vÀl förberedda företag idag Àr för att minimera de ekonomiska förluster och förluster av data ett haveri av datorutrustning kan innebÀra.Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen tyder pÄ att smÄ företag idag har en relativt dÄlig framförhÄllning för att minimera förluster till följd av haveri av datorutrustning. DÀrtill har guidelines arbetats fram för att vara ett stöd för företag att vÀlja rutiner för att minimera konsekvenserna av ett haveri av datorutrustning.

Flertalet som drabbas av stroke Àr över 65 Är, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer Àr i arbetsför Älder och deras stroke pÄverkar inte bara privatlivet utan Àven arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med ÄtergÄng till arbete Metod: Den metod som anvÀnts var allmÀn litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hÀmtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet bestÄr av fyra kategorier: Att arbetet Àr meningsfullt, RÀdsla och osÀkerhet, Att ÄtergÄ Àr ett mÄl samt Att hinder och motstÄnd skapar frustration.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebÀr för personalen pÄ Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var pÄ vilket sÀtt menar intervjupersonerna att metoden kan hjÀlpa lÄngtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden anvÀndes och det empiriska materialet inhÀmtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: tvÄ deltagare, tvÄ coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjÀlpa individerna till förÀndring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill sÀga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad sjÀlvkÀnnedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebÀra att man fÄr bÀttre insikt i realiteter och skapar pÄ sÄ sÀtt ett bÀttre beslutsunderlag utifrÄn nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan anvÀndas i samband med arbetslöshet.

Med utgÄngspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lÀrares resonemang kring det relationella arbete som sker dÄ de möter utsatta barn. VÄr empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den anvÀnds, i synnerhet i mötet med barn, men Àven i samverkan med arbetslag, kollegor och förÀldrar. Vi valde att anvÀnda ett relationellt perspektiv i vÄr analys, och det hjÀlpte oss att tolka lÀrarnas resonemang, samt fÄ en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (mÀnniskokÀnnedom) gav oss vidare perspektiv pÄ en lÀrares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens Àr fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

I det moderna samhÀllet har sÀllskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med kÀnslor. Detta har resulterat i förÀndrade krav pÄ veterinÀryrket, veterinÀren förvÀntas betrakta djuret utifrÄn Àgarens vÀrldsbild. Undersökningens syfte Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för svenska veterinÀrers arbetssituation och de problem som kan uppstÄ i triadrelationen, veterinÀr ? djur ? djurÀgare. Författarna har anvÀnt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssÀtt för att uppnÄ denna förstÄelse.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur nÄgra socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att anvÀnda mig av kvalitativ metod som baserades pÄ fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn pÄ pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sÀtt att anvÀnda makten pÄ. Resultatet analyserade jag med hjÀlp av Greta Marie Skaus tvÄ modeller som handlar om relationen mellan makt och hjÀlp samt olika rum dÀr det sociala arbetet kan pÄgÄ. Modellerna kan anvÀndas pÄ sÄ vÀl individnivÄ som systemnivÄ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur tre nyexaminerade grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att utbildningens innehÄll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begrÀnsar eller möjliggör lÀrarna mot firitidshems egna förvÀntningar pÄ arbetet? Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer frÄn tre grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehÄll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar ocksÄ att de tre lÀrarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsÀttningar.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers vÀrdegrundsarbete frÀmjar hÄllbar utveckling. Arbetet utgick frÄn frÄgestÀllningarna hur fritidspedagoger arbetar med vÀrdegrundsperspektivet alla mÀnniskors lika vÀrde och hur detta arbete anknyter till att frÀmja hÄllbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrÄn allas lika vÀrde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade ocksÄ att de arbetar utifrÄn nÄgra huvudprinciper vilka Àr integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhÄllningssÀtt.

VÄrt arbete beskriver hur EN skola arbetar pÄ ett hÀlsofrÀmjande arbetssÀtt. Möjligheterna och eventuella svÄrigheter med ett hÀlsofrÀmjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhÀlsovÄrden ser pÄ sin roll i deras hÀlsofrÀmjande arbete. VÄr frÄga Àr: Vad betyder begreppet hÀlsa för skolan och hur omsÀtts det i praktiken? VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) instÀllning till hÀlsa Àr inte bara att förhindra sjukdomar och dÄlig hÀlsa, utan att förebygga bÄde fysiskt och psykiska hÀlsa.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.