Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Uppsatsen behandlar sex och nioåriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhållande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera åtta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioåriga barnens kvalitativt skilda sätt att förstå grundläggande begrepp för en ekologisk förståelse. Partikelbegreppet, dvs.

Syftet med denna studie är att klargöra en beställares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar även till att undersöka varför tillämpningen av livscykelper-spektivet inte används mer i dagens läge och hur en ökad användning kan uppnås. I dagens läge fokuseras det mycket på byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vändning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt på nybyggnation en livslängd för en byggnad på 200 år för att upprätthålla dagens bostadsbestånd. Detta borde motivera användandet av ett mer långsiktigt tänkande vad gäller utformning och val av materi-al.

Skedala solcellsanläggning kommer att vara Sveriges största projekterade solcellspark på4000 m2solceller och en total installerad toppeffekt på 610 kWp (maximala toppeffekten somanläggningen kan leverera). Solcellsparken projekteras åt Halmstad Energi och Miljö AB,HEM, som har en deponi under sluttäckning i Skedala. Skedala är ett samhälle nordost omHalmstad. När sluttäckningen är klar vill man använda marken till något positivt som är braför både miljö och invånare. Uppgiften i projektet har varit att projektera och beräknalönsamheten av en solcellsanläggning på området.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband består av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillägget visar invändigt en synlig konstruktion med stålfackverk för upphängningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lätt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustält som spänns upp med vajrar. Kultur och en långsiktigt ekonomisk och hållbar utveckling går hand i hand. Dessa takband är indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att påminna om Subtopias verksamhet som just präglas av flexibilitet och föränderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvägg som även fungerar som en informationsdel.

Informationssäkerhet har idag en viktig roll inom organisationer. Det finns undersökningar som visar på att attacker ökar för varje år. För säkerhetskritiska organisationer som kommuner är det därför viktigt att man har uppdaterad säkerhetsteknik, då man lätt kan falla efter i det snabbt utvecklande ämnet informationsteknik. Uppgiften som gavs av Nexus AB var att kartlägga och utvärdera en kommuns informationssäkerhet. De ville få reda på hur det egentligen låg till med informationssäkerheten i en Stockholmskommun.

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras.

Det här examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlättar för besökaren att upptäcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utställningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns från respektive naturtyps utställningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom området, där besökare lockas att undersöka naturen på egen hand.Området är en av Naturvårdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet är placerat mitt i skogen, i ett av de två provbrott som gjorts här i planerandet av ett större kalkbrott på platsen.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle ställs idag höga krav på en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Samhällets expansion i form av nybyggnation är en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer långsiktigt hållbara byggnader så kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhällets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer långsiktigt hållbara byggnader. I Sverige är kommunerna landets största byggherrar och de har därför ett stort ansvar att förse samhället med fastigheter och då framförallt offentliga lokaler.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Dagens moderna samhälle strävar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend är relativt ny i Sverige, och det är med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen på krav i byggnadsreglerna har upptäckts. I Sverige är det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som ställs på brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergången från BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. På grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer ur BBR med olika beräkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Människan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgängliga platser. Jag fascineras av denna strävan, varför beger vi oss ut i naturen och kämpar mot vädrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet är en vandringstuga i Kittelfjäll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten är känd som Sveriges minimecka för offpistskidåkare.

Idag finns det cirka en halv miljon bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som äger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krävs för att höja standarden och förlänga livslängden på fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktägande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att använda direktägande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet är att kapitalet kan hämtas från den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiär minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar två områden i Stockholm och är belägna Rinkeby- Kista och Skarpnäck.Med hjälp av räkneexempel på en fiktiv fastighet utplacerad i dessa två områden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom används i denna uppsats. Exempelvis får en fondinvesterare 9,1 % per år i Skarpnäck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.