Sellout Àr ett community dÀr medlemmarna har en presentationssida, en gÀstbok, ett bildgalleri och en dagbok. Det finns Àven ett forum, dÀr medlemmarna kan diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vÄrt community frÄn andra Àr att medlemmarna Àven kan lÀgga upp bilder och beskrivningar pÄ saker de vill sÀlja, tipsa om och söka efter musikevenemang, och de kan ocksÄ fÄ sina demolÄtar spelade i vÄr webbradio. DesignmÀssigt har vi försökt förmedla en kÀnsla som ska fÄ anvÀndarna att uppleva att sidan Àr levande..

Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..

DÄ allt fler företag vÀljer att outsourca finner vi det intressant att utifrÄn Mintzbergs fem konfigurationer se outsourcing som en organisationsförÀndring och belysa de problem som kan uppkomma. Vi harvalt att fokusera pÄ, hur förÀndringen pÄverkar ledarskapet samt medarbetaren. genom en jÀmförelse av relevanta teorier har vi funnit att företagets struktur, kultur och ledarskap Àr i stark beroendestÀllning gentemot varandra vilket gör det nödvÀndigt att dessa faktorer samspelar och beaktas vid en organisationsförÀndring likt outsourcing..

I föreliggande arbete redovisas ett försök med arbetssÀttet Storyline i franskundervisning pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur elevernas utrymme och förmÄga att uttrycka sig muntligt utvecklas nÀr man anvÀnder ovannÀmnda arbetssÀtt. Under fem veckor fick 19 gymnasieelever arbeta i grupper och tillverka varsin person som de sedan skrev olika texter kring och presenterade för varandra. Den inledande undersökningen visar att eleverna anser att de talar för lite franska pÄ lektionerna. I utvÀrderingen efter försöksperioden Àr eleverna övervÀgande positiva till arbetssÀttet, men de anser inte att Storyline Àr bra för att trÀna den muntliga förmÄgan.

Migrationsverket Àr den centrala utlÀnningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstÄnd nÀr en person vill bosÀtta sig i Sverige och handlÀggande av asylÀrenden. Migrationsverket Àr uppdelat i fem verksamhetsomrÄden och Besök och bosÀttning Àr en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsomrÄde arbetar frÀmst med seriositetsintervjuer och förlÀngningar av uppehÄllstillstÄnd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och kÀnslor om den organisation de Àr medlemmar i. Vi utgÄr frÄn medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vÄrt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten pÄ Migrationsverket.Vi anvÀnder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i det privata livet. 4 par har svarat pÄ frÄgor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville fÄ en bild av hur jÀmstÀllda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville Àven medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gÀllande jÀmstÀlldhet. Jag har vid insamlandet av empiri anvÀnt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkÀter med bÄde kryss- och öppna frÄgor, dÀr jag med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhÄllanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshÀmmande. Samtidigt tycks företag i ökad utstrÀckning arbeta med kombinerade affÀrsstrategiska fokus, dÄ viss innovation har visat sig nödvÀndig för att upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affÀrsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvÀrdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft Àr syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förstÄelse för hur en lÄgprispositionerad organisation kombinerar och anvÀnder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förvÀntningar som möjliggjorde en analys av utförd fÀltstudie. Genom att intervjua fem respondenter frÄn olika funktioner och hierarkiska nivÄer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmÀrks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förvÀntningarna diskuteras samt utvecklas.

Serier har sedan lÀnge betraktats som ett andra klassens kulturella medium, med ett dÄligt rykte som enkla och lÀttförstÄeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett vÀntrum nÄgonstans, för att dÄ och dÄ ytligt blÀddras igenom; de tas inte pÄ allvar. Och alternativen lyser med sin frÄnvaro; tillhör de inte skaran som ytligt blÀddras igenom syns de nÀstan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vÄgade och ville. Dels fokuserar den pÄ vad som egentligen finns i de etablerade, ?lÀttförstÄeliga? seriemagasinen för att slutligen jÀmföra de bÄda med varandra..

Uppsatsen studerar hur aktiekurser i oljerelaterade bolag har reagerat vid kraftiga svÀngningar av oljepriset och undersöker hur oljepriset och aktiekurserna följer varandra under en lÀngre period. Uppsatsen anvÀnder sig av en event studie samt ett korrelationstest som metod. Det ingÄr totalt 8 bolag i studien som undersöks mot Brent rÄolja. Studien visar att företagen reagerar vid en kraftig rörelse i oljepriset samt att det finns en stark korrelation mellan oljepriset och aktiekurserna i majoriteten av företagen..

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter pÄ att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna Àr mycket positiva till detta sÀtt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssÀtt som ger eleverna möjligheter att fÄ en bÀttre kontakt med lÀraren. Eleverna kÀnner att de fÄr en ökad förstÄelse, att lÀrandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lÀra av varandra.

Som en del i det moderna hÄllbarhetstÀnket spelar social hÄllbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hÄllbar utveckling Àr arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohÄllbart samhÀlle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och pÄ sÄ sÀtt minska det sociala utanförskapet. Studien anvÀnder sig av teorier kopplade till social hÄllbarhet i allmÀnhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumÀrken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktÀr och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus pÄ budgetstyrning och mÀtbara mÄl. I uppsatsen jÀmförs företagen med varandra för att se fÄ fram en branschnorm och sedan jÀmförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur pÄverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta Àr..

Sedan tidigare har det inte funnits nÄgon jÀmförelse mellan tillverkarna och vad det Àr som ingÄr i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka Àr intressanta att kÀnna till vid investering av en blötutfodringsanlÀggning. I denna studie jÀmförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med ÄterförsÀljare frÄn varje tillverkare, dels genom en enkÀtstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar frÄn ovanstÄende tillverkare. Cirka Ätta grisproducenter frÄn varje tillverkare har svarat pÄ intervjun.

Dagens teknologiska och samha?lleliga utveckling har fo?ra?ndrat organisationens plattform och sa?tt att kommunicera. Dessa fo?ra?ndringar har gjort att vissa komponenter som begreppet varuma?rke har blivit allt viktigare och fa?tt mer uppma?rksamhet av organisationer och inom medie- och kommunikationsomra?det. Fo?r att ett varuma?rke ska ha ett va?rde ma?ste begreppen image och profil sta?mma o?verens med varandra, det go?r dessa begrepp lika viktiga som hela varuma?rkesbegreppet.