Arbetet har utförts som ett produktutvecklingsprojekt åt AB Gense i Eskilstuna som tillverkar bland annat bestick. Mellan olika operationer i tillverkningen behöver ämnena som ska bli bestick rengöras med alkalisk ultraljudstvätt. Eftersom ämnena ligger mot varandra i bestickstället blir vissa ämnen inte helt rena vid tvätten. Det medför problem vid efterkommande operation och därför måste de rengöras manuellt. Syftet med projektet var att konstruera ett nytt bestickställ som skulle ge större andel rena ämnen efter tvätten och kunna tillverkas i ett trettiotal exemplar. Huvudfrågeställningen för projektet var hur ett bestickställ bör konstrueras för användning i en ultraljudstvätt.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag använder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar också att fungera som länken mellan designen och organisationen. Design management har även som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid Växjö universitet där författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i Småland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svårt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nått framgång med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jämfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Avsikten med det här examensarbetet var att undersöka och kartlägga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frågor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att därefter genom en nulägesanalys ge förslag på hur arbetet inom dessa verksamhetsområden skulle kunna förbättras och rationaliseras genom samordning. Dessutom ges övergripande förbättringsförslag på arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller när systemens verksamhetsområden överlappar varandra. En mer omfattande samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system är lika eller är formulerade på olika sätt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har många likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsområden varandra, vilket gör dem lämpliga att samordna.

I denna rapport presenteras olika koncept på hur utformningen av hållare till baklyktor kan se ut. Arbetet är ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mängd olika lösningar har utarbetats där det till slut uppenbarats fyra olika koncept på lösningar. Dessa olika lösningar har vägts mot varandra utifrån den metod som använts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept där tanken bakom lösningen är att utforma en kapsel som efterliknar det formspråk som finns på framlyktorna på lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att få fler lyktor..

I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framställs i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar.Uppsatsen är inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hämtade ur svenska nyhetsmedier.Jag visar i uppsatsen på hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsätter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv är, skiljer sig åt beroende på om det är myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföreträde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik..

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

En aktiv databas reagerar automatiskt på händelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebär att kritiska system som stridsledning, sjukvård och kärnkraftverk har stor förtjänst i att använda aktiva databaser. En passiv databas, vilket är det vanligaste idag använder sig av polling och embedded code för att åstadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete används oftast en eller ett antal bestämda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna.Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna.

Syfte och problemområde: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har hjälpt par till att få en förbättrad relation samt att se om det finns könsskillnader i synen på dessa faktorer. Vi ville också se vad som var verkningsfullt i familjerådgivningens behandling.Metod: Utgångspunkten var par som genom samtal i familjerådgivning upplevde sig ha fått en bättre relation. Intressebrev skickades ut genom två olika familjerådgivningsbyråer i Göteborgsområdet och par i bekantskapskretsen tillfrågades också om medverkan. Sammanlagt tio kvinnor och män intervjuades var för sig kring sin bakgrund, relationen, familjerådgivningen, vardagslivet, familj och nätverk. För analys av materialet användes meningskategorisering och indelning i teman: vardagsliv, relationen och individen.