En aktiv databas reagerar automatiskt pÄ hÀndelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebÀr att kritiska system som stridsledning, sjukvÄrd och kÀrnkraftverk har stor förtjÀnst i att anvÀnda aktiva databaser. En passiv databas, vilket Àr det vanligaste idag anvÀnder sig av polling och embedded code för att Ästadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete anvÀnds oftast en eller ett antal bestÀmda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Studiens syfte Àr att undersöka chefers förstÄelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska frÀmja medarbetarskapet. Teorier som anvÀnds i studien speglar hur ett vÀlfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer pÄverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen Àr kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet Àr baserat pÄ fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. UtifrÄn den teoretiska referensramen har vi analyserat vÄrt material frÄn intervjuerna.Studien konstaterar att chefers förstÄelse för medarbetarskapet Àr att diskussioner om medarbetarskapet frÀmjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna.

Syfte och problemomrÄde: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har hjÀlpt par till att fÄ en förbÀttrad relation samt att se om det finns könsskillnader i synen pÄ dessa faktorer. Vi ville ocksÄ se vad som var verkningsfullt i familjerÄdgivningens behandling.Metod: UtgÄngspunkten var par som genom samtal i familjerÄdgivning upplevde sig ha fÄtt en bÀttre relation. Intressebrev skickades ut genom tvÄ olika familjerÄdgivningsbyrÄer i GöteborgsomrÄdet och par i bekantskapskretsen tillfrÄgades ocksÄ om medverkan. Sammanlagt tio kvinnor och mÀn intervjuades var för sig kring sin bakgrund, relationen, familjerÄdgivningen, vardagslivet, familj och nÀtverk. För analys av materialet anvÀndes meningskategorisering och indelning i teman: vardagsliv, relationen och individen.

I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och utmaningar som finns för ett sammanslaget finsksvenskt HR1-center pÄ TeliaSonera. UtgÄngspunkten för uppsatsen var slutsatserna Anners och Thureson (2008) pÄvisade i kandidatuppsatsen TystlÄtna finnar och pladdrande svenskar ? en teoretisk analys av utmaningar för en gemensam organisationskultur. Kandidatuppsatsens slutsats har operationaliserats för att konstruera intervjufrÄgor och för att analysera det empiriska materialet. Intervjuer har genomförts med fyra personer frÄn HR-center Finland och fyra frÄn HR-center Sverige.

Syftet med projektet Àr att, genom simulering,reproducera oscillationer i avfyrningsfrekvensen omkring 80 Hz för neuroner i hjÀrnan hos parkinsonssjuka rÄttor som behandlatsmed Levodopa.[1] Med hjÀlp av ett programpaket, Brian, speciellt framtaget för att simulera neuronnÀtverk simulerasinhiberande och exciterande leakyintegrate-and-fire-neuroner med synapsdynamik som beskrivs av fördröjning, stigtidoch falltid. Flera av rapportens resultat visar oscillationer i avfyrningsfrekvens vid 80 Hz för olika parameterkombinationer. Korrelation mellan neuroner och avfyrningsfrekvens för neuronnÀtverket visar attnÀtverkets avfyrning Àr periodisk och sparse. Slutsatsen Àr att olika faktorer som pÄverkar nÀtverkets oscillation Àr beroende av varandra, vilket gör det svÄrt att analyserasystemet..

Övervikt Ă€r ett stort problem hos vĂ„ra hĂ€star och ponnyraser. Det fett som sĂ€tter sig lokalt över nacke, bakom bog och bak vid svansroten Ă€r sĂ„ kallade aktiva fettdepĂ„er. Dessa Ă€r ett av symtomen pĂ„ Equine metabolic syndrome vilket Ă€r det samma som insulinresistens. Insulinresistens i sin tur tros vara en av de viktigaste orsakerna till fĂ„ng. Skillnader i insulinresistens har pĂ„visats mellan olika raser.

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda pÄ hur de konstrueras i medietexter, vilka som fÄr komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhÄllande till varandra. Teorin som anvÀnts Àr Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori anvÀnts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende pÄ vilken ideologisk utgÄngspunkt skribenten kunde antas ha baserat pÄ sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hÀnsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass dĂ€r eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett omrĂ„de som ingĂ„r i Ă€mnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade pĂ„ avsnittet som handlar om Ă„rstidernas skillnader. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag kopplar till syftet Ă€r: Hur kan pedagogiskt drama pĂ„verka elevernas kunskaper om Ă„rstider? Vad hĂ€nder med klassen nĂ€r pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om Ă„rstider? Metod och teori Undersökningen Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ deltagande observation och intervju.

VÀdret Àr ett viktigt fenomen som spelar en betydande roll i vÄra liv. I Sverige Àr det ett populÀrt Àmne att prata om dÄ nya bekantskaper inleds. Det Àr ocksÄ nÄgonting som pÄverkar oss i vÄr dagliga rutin och hur vi planerar vÄr tid. Vi har möjlighet att ta del av vÀderprognoserna frÄn en rad olika medier som bland annat TV, radio, tidningar, Internet, text-TV och sÄ vidare. Ett av de medier vi vÀnder oss mest till Àr TV.

Att öka engagemang och inlÀrning Àr syftet med att integrera en pedagogisk agent i mÄnga spel. Detta fungerar vÀldigt bra, studier har visat att agenterna pÄverkar anvÀndares engagemang i lÀrsystemet och det pÄverkar Àven prestationen i lÀrsystemet och minnet för det anvÀndaren lÀrt sig. LÀrsystem med pedagogiska agenter pÄverkar Àven instÀllningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sÀgs pÄverka anvÀndare olika, maskulina agenter sÀgs leda till bÀttre prestation Àn de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero pÄ de stereotyper vi mÀnniskor tillskriver bÄde mÀnniskor och fiktiva karaktÀrer för att veta hur nÄgon beter sig och hur man sjÀlv ska bete sig i relation till denne.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.

Eleverna i grundsÀrskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vÄrdnadshavare begÀr det ska betyg sÀttas. LÀrarna ska pÄ ett likvÀrdigt sÀtt bedöma elevens kunskaper och förmÄgor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehÄller nÄgra nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven frÄn varandra pÄ de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förstÄelsen av nyckelbegreppen mÄste framarbetas pÄ respektive skola. Den hÀr fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur nÄgra lÀrare uppfattar nyckelbegreppen och hur lÀrarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete Àr medverka, delvis fungerande och vÀlfungerande.

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av bÄde frivÄrdsinspektörer och klienter samt att ta reda pÄ om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.FrÄgestÀllningar:Hur upplevs dessa olika former av frivÄrdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till Äteranpassning i samhÀllet?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie Àr kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvÄrdens olika utslussningsformer. Utslussning innebÀr en förenkling av övergÄngar mellan fÀngelse och frigivning och ges ibland en bred definition dÀr alla ÄtgÀrder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som Àr anpassat till samhÀllet utan kriminalitet ingÄr. UtslussningsÄtgÀrderna finns idag i fyra olika former, vilka Àr frigÄng, vÄrdvistelse, vistelse i halvvÀgshus samt utökad frigÄng. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra sÄ att de intagna kan fÄ individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vÀnner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förÀndring var en annan faktor som framgick.