Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett begrÀnsat antal kassaanstÀllda pÄverkas av och hantera det emotionella arbete som de stÀlls inför. Jag ville se vad informanterna kunde berÀtta om kollegor hjÀlper varandra eller om emotionell hantering Àr nÄgot som den anstÀllde stÀlls inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas pÄ Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus pÄ aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag Àven grundat min undersökning pÄ forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanstÀllda. Min studie visar att de emotionella kraven pÄ kassaanstÀlld servicepersonal Àr höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anstÀlldas kÀnslouppvisning.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Arbetet har utförts som ett produktutvecklingsprojekt Ät AB Gense i Eskilstuna som tillverkar bland annat bestick. Mellan olika operationer i tillverkningen behöver Àmnena som ska bli bestick rengöras med alkalisk ultraljudstvÀtt. Eftersom Àmnena ligger mot varandra i bestickstÀllet blir vissa Àmnen inte helt rena vid tvÀtten. Det medför problem vid efterkommande operation och dÀrför mÄste de rengöras manuellt. Syftet med projektet var att konstruera ett nytt bestickstÀll som skulle ge större andel rena Àmnen efter tvÀtten och kunna tillverkas i ett trettiotal exemplar. HuvudfrÄgestÀllningen för projektet var hur ett bestickstÀll bör konstrueras för anvÀndning i en ultraljudstvÀtt.

Detta Àr en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn anvÀnder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgÄr frÄn synen pÄ förskolebarn som en kompetent och kulturskapande mÀnniska. För att undersöka detta anvÀnds frÄgestÀllningarna; Hur anvÀnder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad anvÀnder de materialet till? Vad berÀttar barnen med hjÀlp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens anvÀndande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjÀlp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som hÀnder utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Avsikten med det hÀr examensarbetet var att undersöka och kartlÀgga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frÄgor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att dÀrefter genom en nulÀgesanalys ge förslag pÄ hur arbetet inom dessa verksamhetsomrÄden skulle kunna förbÀttras och rationaliseras genom samordning. Dessutom ges övergripande förbÀttringsförslag pÄ arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller nÀr systemens verksamhetsomrÄden överlappar varandra. En mer omfattande samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system Àr lika eller Àr formulerade pÄ olika sÀtt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har mÄnga likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsomrÄden varandra, vilket gör dem lÀmpliga att samordna.

I denna rapport presenteras olika koncept pÄ hur utformningen av hÄllare till baklyktor kan se ut. Arbetet Àr ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mÀngd olika lösningar har utarbetats dÀr det till slut uppenbarats fyra olika koncept pÄ lösningar. Dessa olika lösningar har vÀgts mot varandra utifrÄn den metod som anvÀnts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept dÀr tanken bakom lösningen Àr att utforma en kapsel som efterliknar det formsprÄk som finns pÄ framlyktorna pÄ lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att fÄ fler lyktor..

I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framstÀlls i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar.Uppsatsen Àr inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hÀmtade ur svenska nyhetsmedier.Jag visar i uppsatsen pÄ hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsÀtter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv Àr, skiljer sig Ät beroende pÄ om det Àr myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföretrÀde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik..

Mer Àn 80 procent av alla 1-5 Äringar gÄr pÄ förskola, vilket betyder att barnen Àter fler mÄltider inom barnomsorgen Àn hemma och att det Àr fler vuxna Àn bara förÀldrarna som har inflytande pÄ barnens kostvanor. SmÄ barn tar lÀtt till sig nya vanor och dÀrför har förskolan ett stort ansvar för att mÄltidsordningen och livsmedelsvalen Àr sÄ bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det Àr dÀrför av stor betydelse att se hur pedagogerna pÄ förskolan agerar och vilka följder deras agerande fÄr nÀr det gÀller att frÀmja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska mÄltiden ses som ett hjÀlpande redskap. Det Àr dÀremot inte enbart kosten och nÀringen som Àr viktigt utan Àven mÄltidssituationen och den omgivande miljön Àr av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till förskolebarns mÄltidssituationer med fokus pÄ frukt och grönsaker.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas Àmnena ledarskap och kreativitet och hur de pÄverkar varandra. Det tar sin utgÄngspunkt i valda teorier sÄsom faktorer som pÄverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tÀnka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

MÄnga företag vÀljer idag att avyttra och sÀlja enheter som ligger för lÄngt ifrÄn deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, dÀr mÄnga olika aktörer Àr inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad mÄste samarbeta med andra aktörer, i sÄ kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering Àr det inte ovanligt att enheter dessutom sÀljs till verksamheter i andra lÀnder, dÀr samarbete mellan parter forsÀtter. Ekonomistyrning över organisationens egna grÀnser blir dÀrmed allt viktigare.