I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

TillvÀxt och ekonomistyrning förstÀrker varandra simultant dÄ en vÀxande företagsstorlek har en positiv inverkan pÄ utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en vÀlanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillvÀxttakt via dess förmÄga att hantera tillvÀxthÀmmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning pÄverkas av en kombination av interna och externa drivare..

Titel: Företagskulturens roll ? en jÀmförelse av ett moder- och dotterbolag.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia LindHandledare: Dr. Lars Ekstrand Datum: 2014 - Juni Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka ett moder- och dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det pÄverkar företagens framgÄng.Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter frÄn ett moderbolag och dess dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod. Resultat & slutsats: Vi har i vÄr studie kommit fram till att det Àr viktigt att bÄde moder- och dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvÀrderingar som bygger pÄ kÀrnan i verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmÀklare och bank i samband med en bostadsförsÀljning mellan tvÄ privatpersoner. Som analysverktyg anvÀnds en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestÄende av kortsiktiga flöden och lÄngsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras pÄ nÀtverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mÀklare och bank tycks vara att fÄ del av varandras kunder.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Fish-Bird Àr ett pÄgÄende vetenskapligt/konstnÀrligt projekt som genomförs i samarbetemellan konstnÀren Mari Veloni och Australien Center for Field Robotics. I korthet bestÄrprojekt av tvÄ robotar i form av rullstolar som interagerar med varandra och sinomgivning. Robotarna heter Fish respektive Bird och dÀrav projektnamnet Fish-Bird.Detta examensarbete utvÀrderar Fish-Birds navigeringssystem. Bakgrunden tillutvÀrderingen Àr en oklarhet i huruvida navigeringssystem Àr ofullstÀndigt eller felaktigt.Navigeringssystemet har visat bristande funktionalitet vid upprepade tillfÀllen. En stordel av problematiken förekommer oftast nÀr hinder befinner sig nÀra varandra.Studien Àr gjord genom en detaljerad analys av Fish-Birds navigeringssystem.

I den hÀr undersökningen ville jag fÄ reda pÄ hur det gÄr till att undervisa, handleda och att studera Àmnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsomrÄden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands dÀr de bedriver distansutbildning genom att fÄ utbildningsmaterial frÄn distansgrundskolan i Sverige.Jag intervjuade en distanslÀrare i bild pÄ distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och tvÄ distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar pÄ en skola utomlands dÀr de fÄr distansutbildning frÄn Sverige. De studerar Àmnet bild genom att fÄ bild-uppgifter via internet av bildlÀraren i Sverige. En handledare finns till hjÀlp för distanseleverna pÄ skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna.Den hÀr undersökningen gjordes utifrÄn mitt eget intresse för distansstudier.

Det hÀr examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmÄga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersÀtter villkorliga hopp i form av if-satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mÀter exekveringstiden för flera smÄ programkoder, som bÄde anvÀnder respektive inte anvÀnder optimeringstekniken, sÄ att de kan jÀmföras med varandra. Med hjÀlp av mÀtresultaten frÄn programmet har optimeringstekniken utvÀrderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i nÄgra specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten..

Denna studie syftar till att undersöka maktrelationen mellan elever i idrottsundervisningen. Detta görs för att fÄ en bild av hur elevers interagerande skapar olika maktpositioner samt för att fÄ en bild av hur maktutövandet tar sig uttryck. Den första av de tvÄ frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn lyder: Vilka tekniker och strategier för maktutövande kommer till uttryck i elevernas interagerande med varandra under idrottslektionerna? Den andra frÄgestÀllningen Àr: Vilka olika roller, sÄ kallade subjektspositioner, skapas av eleverna i maktrelationen dem emellan?Som teoretisk bakgrund ligger bland annat Foucaults teori om makt. Med grund i denna har vi utgÄtt frÄn att idrottsanlÀggningen och idrottsundervisningen Àr en sÀrskild kontext som ger utrymme för vissa handlingar.

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrÄn ett kulturperspektiv. Studien grundar sig pÄ teori inom tvÄ olika ÀmnesomrÄden. Ett omrÄde Àr organisationskultur dÀr tidigare forskning visar pÄ hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra omrÄdet Àr forskning runt inköp och produktutvecklingsgrÀssnittet. DÄ studiens syfte krÀver tillgÄng till ett fysiskt företag sÄ har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.

Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..

Projekt Àr en etablerad arbetsform pÄ bland annat kunskapsföretag inom mÄnga olikaaffÀrsomrÄden. Ett projekt har ett mÄl, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfÀlligt samla expertkompetens frÄn mÄnga olika omrÄden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplÀgget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet Àr sÄledes projektledarens kompetens avstort vÀrde.Projektledare kan lÀra av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det Àrviktigt att behÄlla kunskap inom organisationen dÄ kunskapsföretag Àr beroende avkunniga anstÀllda och företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vÄrd dÄ det Àr betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstÄ den vÄrdande situationen. Varje möte Àr unikt och det krÀvs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsstÀllande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vÄrd. Metoden som har anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.