Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhÄllningssÀtt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes pÄ tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes en mall med förskrivna frÄgor. Den valda ansatsen Àr fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrÄn informanternas utsagor.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan pÄ förskolan. Vidare sÀtts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frÄgestÀllningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut pÄ förskolan? - PÄ vilka sÀtt interagerar barnen med varandra nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien anvÀnde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer dÀr jag sjÀlv inte var delaktig i det som hÀnde. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer dÄ mina frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en djupare förstÄelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag Àven en kvalitativ intervju med en av de förskollÀrare som arbetar pÄ den aktuella avdelningen för att fÄ med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person Ät gÄngen, den som har pennan i sin hand.

Intentionen med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vad det Àr som gör att personer vÀljer ett visst bilmÀrke och varför. Ut frÄn detta resonemang har vi tagit reda pÄ hur den svenska bilmarknaden ser ut och vilka konkurrensstrategier det finns. DÀrefter har en svensk biltillverkare undersökts: Volvo Personvagnar AB. Detta för att ta reda pÄ vilka vÀrdeskapande faktorer de anvÀnder sig av för att kunden ska vÀlja just dem bland alla konkurrenter.Syftet har varit att belysa Volvo Personvagnars vÀrdeskapande faktorer och ta reda pÄ om dessa faktorer uppfattas av kunderna pÄ det sÀtt Volvo Personvagnar önskar. Undersökningen har skett genom intervjuer med VolvoanstÀllda och ÄterförsÀljare samt en enkÀtundersökning med kunder.

Nyhetsmedia Àr en av de frÀmsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter fÄr sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lÀmna sina poster. Detta har lett till att Àmnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhÀllsdebatten, vilket fÄngade vÄrt intresse för att undersöka Àmnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhÄller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhÄller sig till organisationer samt att skapa en förstÄelse för hur de bÄda parterna kan förhÄlla sig till varandra för att stÀrka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie dÀr vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser pÄ relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i tvÄ perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.

Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) Ă€r tvĂ„ vanligt förekommande arter i Sverige. En frĂ„ga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer Ă€r hur dessa tvĂ„ arter pĂ„verkar varandra och vilka faktorer som pĂ„verkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur barn i Äldrarna tre-sex Är skapar, upp-rÀtthÄller och avbryter gemenskaper med varandra i den fria leken pÄ förskolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ det hela ur ett genusperspektiv och har tittat pÄ om pojkar och flickor agerar pÄ olika sÀtt nÀr det gÀller tilltrÀden samt exkluderingar i den fria leken. Som metod har jag anvÀnt mig av observationer, jag antecknade och gjorde röstinspelningar för att fÄnga sÄ mycket som möjligt av det barnen sade och gjorde. Jag genomförde 27 obser-vationer bÄde inomhus och utomhus.Resultatet visade att pojkar och flickor anvÀnder sig av mÄnga olika strategier för att fÄ tilltrÀ-de till pÄgÄende lek och för att utesluta varandra under pÄgÄende lek.De vanligaste tilltrÀdesstrategierna som barnen under mina observationer anvÀnde sig av var: att frÄga om man fick delta i leken, att avbryta eller anvÀnda sig av en störande entré för att fÄ tilltrÀde till leken, att leka bredvid nÄgra andra som leker och sjÀlv leka liknande lek som dem samt att referera till nÄgon vuxens auktoritet. NÀr det kommer till uteslutningsstrategier sÄ var de vanligaste: att etablera en kÀrngrupp, att ha en roll i leken men ÀndÄ bli utestÀngd, uteslutningar av kamrater inom pÄgÄende lek, att skydda interaktionsutrymmet och uteslutning pÄ grund av Älder.AnvÀndandet av tilltrÀdes- och uteslutningsstrategier ur genushÀnseende visade att flickorna oftast frÄgade om de fick vara med i en pÄgÄende lek eller refererade till frasen alla fÄr vara med.

Detta examensarbete Àr utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet pÄ uppdrag Ät HÀgglunds Drives AB i Mellansel. HÀgglunds Drives tillverkar kompletta hydrauliska drivsystem, som inkluderar hydraulmotorer. I en hydraulmotor uppstÄr det slitage nÀr metalliska ytor kommer i kontakt med varandra nÀr till exempel ett lager fÄr otillrÀcklig smörjning. Slitaget ger upphov till metalliska partiklar som cirkulerar i hydrauloljan och samlas upp i ett filter. Genom att samla upp och studera slitagepartiklarna kan man uttala sig om hydraulmotorns kondition.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrÄ), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. UtifrÄn egna erfarenheter vÀljer flickor ofta att leka i dockvrÄn medan pojkar ofta vÀljer att leka i byggrummet.

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlÀtta och förbÀttra arbetet med grÄbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingÄr:- Hur vÀl gÄr det att mÀta med densitometer pÄ grÄbalansfÀlten, och vad kan pÄverka dess mÀtvÀrden? - GÄr det att hitta nÄgra riktlinjer för hur mÀtvÀrden, som erhÄlls frÄn densitometern, skall förhÄlla sig till varandra? - Hur smÄ kan grÄbalansfÀlten vara och ÀndÄ vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhÄller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gÀller val av grÄbalanston kan rekommenderas att anvÀnda nÄgon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna Àr vÀldigt svÄr att lÀsa av visuellt, och vid mÀtning med densitometer Àr den inte tillrÀckligt kÀnslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen Àr den som Àr enklast att lÀsa av visuellt i smÄ fÀlt, men vid mÀtning ger den vÀldigt spridda och oregelbundna mÀtvÀrden. Vid mÀtning med densitometer Àr konventionellt raster stabilare Àn stokastiskt raster.

I en tid dÄ förtroende i och för företag diskuteras flitigt ville vi se vad förtroende egentligen kan sÀgas vara och framförallt vilken betydelse det har för de anstÀllda. Externt kan förtroende kopplas till bilden av företaget utÄt och det vÀckte vÄr nyfikenhet för kopplingen till den interna bilden, de anstÀlldas uppfattningar om företaget, det vill sÀga identitetskÀnslan. SÄvÀl identitetskÀnsla som förtroende Àr centrala begrepp för organisationer idag men det finns lite forskning kring dessa begrepps relation. VÄrt syfte med undersökningen har varit att skapa insikt i huruvida det finns en relation mellan identitet och förtroende. Detta gjordes dels pÄ ett teoretiskt plan, dÀr vi försökte konceptualisera begreppen och dess relation till varandra, och dels pÄ ett empiriskt plan dÀr vi undersökte dessa begrepps relation till varandra i praktiken.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populÀra podcasts. Uppsatsen innehÄller tre frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex & Sigge, Filip & Fredrik och Luuk & Lokko?, genom vilka rollprestationer upprÀtthÄlls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehÄller dessa podcasts för specifika strukturer och hur Äterfinns maskuliniteter i detta innehÄll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar dÀr den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen bestÄr av samtalscitat frÄn mitt material dÀr jag transkriberat relevanta delar för att kunna gÄ nÀra texten.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.