BAKGRUND: Begreppet lek Àr ett vÀldigt stort omrÄde och vi har dÀrför valt att begrÀnsaoss till lÄtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta nÄgon form av makt och utanförskap sÄ dÀrför gÄr vi nÀrmare in pÄ Àmnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi Àven för den tidigare forskning som gjorts inom Àmnena lÄtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lÀrande och utveckling.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av lÄtsasleken pÄ förskolan.METOD: VÄr forskningsmetod bestÄr av observationer som vi har utfört pÄ tvÄ olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Förskolans betydelse i samhÀllet blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). DÀrmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagslÀget ligger det övervÀgande pedagogiska ansvaret pÄ förskollÀrarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollÀrare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar Àr syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som riktades till 31 förskollÀrare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollÀrare svarade pÄ enkÀten. FörskollÀrarna fick besvara enkÀterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli pÄverkade av varandra. Resultatet av enkÀtundersökningen visar att förskollÀrare ansÄg att tiden inte Àr tillrÀcklig vad gÀller utvecklingssamtal, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Oflyt i tal Àr nÄgot som förekommer hos alla talande mÀnniskor och likadant Àr det med gester. Det Àr dock inte sjÀlvklart hur de Àr relaterar till varandra. Det finns fÄ studier inom omrÄdet och Ànnu fÀrre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte Àr att se hur gester pÄverkar talflytet hos personer med svenska som modersmÄl och om det finns nÄgon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med Ätta försökspersoner i Äldrarna 20?30 Är som har svenska som modersmÄl.

Utformningen av tangentbordet har sett annorlunda ut genom tiderna,men de senaste drygt hundra Ă„ren har den inte Ă€ndrat sig mycket.Alternativa tangentbordsutformningar existerar, men har inte fĂ„tt detgenomslag man kunnat tro de skulle fĂ„. Är de verkligen sĂ„ bra som desĂ€ger? Denna rapport utreder hur nĂ„gra vanligt förekommande layouterförhĂ„ller sig till varandra ur anstrĂ€ngningssynpunkt, för nĂ„gra vĂ€l valdamjukvaruprojekt skrivna i programmeringsprĂ„ket Java..

MÄlet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vÄrdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbÀttra kommunikationen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vÄrdpersonal och anhöriga. Det rÄdde misstÀnksamhet och brist pÄ tillit frÄn bÀgge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vÄrden.

Bakgrund och problem: Regionservice Àr en del av VÀstra Götalandsregionen vars uppgift Àr att tillhandahÄlla regionen med olika tjÀnster. En av tjÀnsterna som erbjuds Àr Restaurang och Café, vilken Ärligen gÄr med förlust. OrganisationsmÄl tenderar att alltmera konfliktera med varandra, sÀrskilt i en offentlig organisation dÀr fler intresseomrÄden ska beaktas. Miljö- och sociala frÄgor fÄr allt mer fokus i samhÀllet och dÀrför kan organisationer inte enbart ta hÀnsyn till sina ekonomiska mÄl lÀngre. DÀrav blir det svÄrare för organisationer att uppnÄ alla sina mÄl.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.