MÄlet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vÄrdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbÀttra kommunikationen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vÄrdpersonal och anhöriga. Det rÄdde misstÀnksamhet och brist pÄ tillit frÄn bÀgge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vÄrden.

Bakgrund och problem: Regionservice Àr en del av VÀstra Götalandsregionen vars uppgift Àr att tillhandahÄlla regionen med olika tjÀnster. En av tjÀnsterna som erbjuds Àr Restaurang och Café, vilken Ärligen gÄr med förlust. OrganisationsmÄl tenderar att alltmera konfliktera med varandra, sÀrskilt i en offentlig organisation dÀr fler intresseomrÄden ska beaktas. Miljö- och sociala frÄgor fÄr allt mer fokus i samhÀllet och dÀrför kan organisationer inte enbart ta hÀnsyn till sina ekonomiska mÄl lÀngre. DÀrav blir det svÄrare för organisationer att uppnÄ alla sina mÄl.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende pÄ hot och vÄld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att fÄ en djupare förstÄelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna som Àr konstruerade för denna studie. Det finns tre frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som pÄverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser pÄ sin psykosociala arbetsmiljö var varandra vÀldigt lika.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhÀllsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen Àr inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sÀtt att beskriva motsÀttningarna. Undersökningen koncentrerar sig pÄ perioden under 1900-talet frÄn oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sÄdana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den hÀr teorin anvÀnder vi den hermeneutiska metoden, som hjÀlper att tolka texter.

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer anvÀnder vissa rekryteringsmetoder. UtifrÄn detta syfte formulerades en frÄgestÀllning om vilka bakomliggande orsaker som kan pÄverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav tvÄ verkade inom privat sektor och tvÄverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna anvÀnder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsÀttandet av lediga tjÀnster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig pÄ olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvÀrld, makt och styrning samt tillgÄngen pÄ resurser.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Abstrakt Detta Àr en hermeneutisk studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lÀrarperspektiv i distansundervisning pÄ Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lÀrarna och deras kollegor efterfrÄgade ett mer organiserat samarbete dem emellan. TvÄ former för ett ökat samarbete Àr, samarbete i team och i distansnÀtverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nÀtverket ingÄr alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrÄn lÀrare till tekniker.

Ett examensarbete om djurhomeopati.Att inte behandla djur med vanlig medicin Àr kÀnsligt. SÄ kÀnsligt att det finns djurÀgare som lÄter bli att berÀtta för sina veterinÀrer att de gör det. SÄ kÀnsligt att veterinÀrer som gÄr utanför vetenskapens ramar riskerar sina legitimationer. SÄ kÀnsligt att alternativbehandlare och veterinÀrsamfundet slutade prata med varandra för Ätta Är sedan..

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det bÄde ur pedagog- respektive förÀldraperspektiv. Finns det ett vÀl fungerande samarbete eller Àr det nÄgot man vill förÀndra? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om förÀldrars och pedagogers bild stÀmmer överens om hur samarbete kan gÄ till och om man Àr beredd att mötas med tillgÄng och efterfrÄgan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger pÄ att det Àr samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som pÄverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna sÄsom hemmet och skolan Àr beroende av varandra och hÀnger ihop dÀrför Àr det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.