Sök:

Sökresultat:

6337 Uppsatser om Pć varandra följande visstidsanställningar - Sida 24 av 423

Den dubbla meningen : En socialpsykologisk studie om betydelsen av meningsskapande för BVC-sjuksköterskornas vÀlbefinnande

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning dÀr vi har studerat barnavÄrdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavÄrdscentralen. VÄrt syfte med studien Àr att öka förstÄelse kring hur BVC-sjuksköterskorna gÄr tillvÀga för att kÀnna arbetet meningsfullt och samtidigt mÄr bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna nÀr det gÀller deras vÀlbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna kÀnner meningsfullhet i sitt arbete nÀr de som person och deras roll stöder varandra och nÀr det finns harmoni mellan dessa tvÄ. Sjuksköterskorna mÄr bra av det och arbetet flyter pÄ utan anstrÀngning, de vill hjÀlpa och det hör till deras roll att hjÀlpa och pÄ det sÀttet stöder deras roll och de som personer varandra.

Att vara eller icke vara socialt kompetent ? det Àr frÄgan? : En intervjustudie med sex lÀrare i förskoleklass till Ärskurs sex.

Denna undersökning syftar till att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig pÄverkan pÄ utvecklandet av varandra. Forskningen Àr dock övervÀgande till fördel för att social kompetens Àr en förutsÀttning för lÀrande. Detta utgÄr Àven lÀroplanen frÄn i och med dess prÀgling av det sociokulturella perspektivet. Sex lÀrare intervjuades angÄende deras syn pÄ begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lÀrandet.

Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Hej Svea! : boendedialog om utemiljön som verktyg för social hÄllbarhet i ett diversifierat bostadsomrÄde

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

Full duplex Konferenstelefon

Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet.

H?llbar omst?llning i influencerbranschen: M?jligheter och Utmaningar

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

St?det p? eftermiddagen

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Uppfattningar och reaktioner av destruktivt ledarskap

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bland synthar och doftljus- En studie om samspel i trÀningsskolan

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i trÀningsskolan, dÀr eleverna anvÀnder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt videoobservationer för att fÄnga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi Àven anvÀnt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmÄga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet bestÄr av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och nÀrmar sig varandra.

NĂ€r beteendet blir ett problem

Det huvudsakliga syftet med vÄr rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgÄtt frÄn följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjÀlpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjÀlpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning dÀr vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 Är. I vÄrt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansÄg att positiv uppmÀrksamhet till barnen Àr en bra strategi för att frÀmja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillÀgnandet av sociala koder eftersom de lÀr sig av varandra.

Kritisk design i en digital videoproduktion : En explorativ studie i praktisk tillÀmpning av kritisk design

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

SmÄ barn och interaktion : En studie om hur smÄ barn samspelar

Syftet med studien har varit att se hur smĂ„ barn samspelar dĂ„ de saknar ett verbalt sprĂ„k. Undersökningen gick ut pĂ„ att studera barns samspel samt att hitta faktorer som pĂ„verkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och hĂ€ndelser. Detta för att sedan kunna hitta sĂ€tt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lĂ€gger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsĂ€ttning för social utveckling. Även förskolans lĂ€roplan trycker pĂ„ vikten av att barn fĂ„r samspela och utvecklas socialt.

Möten mellan en lÀrplatta, en förskola och nÄgra barn : Posthumanistiska perspektiv pÄ lÀrplattor i förskolepraktik

UtifrÄn posthumanistiska teorier dÀr all materia, sÄvÀl mÀnsklig com icke-mÀnsklig, förstÄs som agentiska aktörer, Àr syftet med denna uppsats att studera vad som hÀnder nÀr aktörer, i det hÀr fallet lÀrplatta, barn och förskola, möts. Barn har filmats i sin verksamhet med lÀrplattan och ett urval av dessa filmsekvenser har fÄtt utgöra undersökningens empiriska material, och med hjÀlp av posthumanistiska begrepp har filmsekvenserna analyserats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.Uppsatsen kommer att synliggöra hur budskap kommer att sÀndas mellan olika aktörerna i intra-aktioner, hur budskap kommer att tolkas eller översÀttas pÄ olika sÀtt utifrÄn den som Àr mottagare, det sker en förskjutning av budskapet. Barn och lÀrplattor skapas och omskapas, bÄda kan ses som effekter av varandra. Eftersom det Àr omöjligt att förutsÀga vad som kommer att hÀnda, hur olika aktörer samverkar med varandra Àr det viktigt med ett öppet förhÄllande till det vi möter i vÄra pedagogiska miljöer, att se möjligheter till nya tillblivelser..

Konflikter i parrelationer: hur överenskommelser och samförstÄnd kan nÄs

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konflikter som finns bland personer i förhÄllanden och se hur dessa problem kan lösas pÄ ett smidigt sÀtt. Metoden för denna uppsats har, till största del varit, litteratursökning pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek. Denna uppsats berör, i huvudsak, konflikter inom parrelationer. Uppsatsen fördjupar sig i vad konflikter kan handla om och hur ett par kan lösa dessa. En stor del av ett förhÄllande Àr kommunikation.

HöglÀsning i förskolan - ur ett barnperspektiv

Denna undersökning berör höglÀsning som verktyg i förskolan. Vi vÀljer att se pÄ höglÀsning ur ett barnperspektiv. Syftet Àr att jÀmföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader samt hur de stÄr i relation till varandra. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur upplever barn höglÀsning? Vi har avgrÀnsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femÄrsÄldern.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->