Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Samarbete Àr nÄgot som alltid behövs nÀr en grupp vill nÄ samma mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om individer som Àr aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmÄga inom idrotten som de kan ha anvÀndning av i arbetslivet. Fem informanter som Àr aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmÄga och att samarbetet fungerar pÄ ett likartat sÀtt inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen. Att lÀra kÀnna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbÀttra samarbetet bÄde inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen.

PÄstÄendet om att ju lÀngre ett förhÄllande fortgÄr, desto bÀttre lÀr individerna i relationen kÀnna varandra, Àr ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper Àr mer önskvÀrda Àn andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende pÄ om ett par kÀnt varandra lÄng eller kort tid. En enkÀtstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta sjÀlvbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att kÀnna sin partner sÀmre i förhÄllanden som varat i fem till nio Är i jÀmförelse med par som varit tillsammans kortare eller lÀngre.

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra pÄ förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. PÄ förskolorna idag finns det ocksÄ mÄnga barn som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen dÄ vi stött pÄ barn i sÄdana situationer under vÄra praktikperioder. Den hÀr undersökningen Àr viktig för att belysa hur barnen samspelar nÀr de inte talar samma verbala sprÄk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det hÀr.SyfteVÄrt syfte med den hÀr undersökningen Àr att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken nÀr de inte talar samma verbala sprÄk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, dÄ vi anvÀnt observationer som redskap.

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr olika etniciteter integreras med varandra och segregeras frÄn varandra. NÄgot som avspeglar sig pÄ skolvÀsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrÄn etnisk bakgrund. NÄgot som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhÄllningssÀtt till elever utifrÄn deras etniska bakgrund Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie dÀr ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har frÀmst anvÀnt mig av tre avhandlingar och dÀrtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framtrÀder inom skolan skapas utifrÄn en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Fredrikson (2002) menar att förÀldrasamarbetet Àr viktigt i de övergripande samhÀllsmÄlen och att det Àr förskolan tillsammans med förÀldrarna som sak rusta barnet inför samhÀllet. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande mÄlen, Àven förÀldrasamarbetet. NÀr utgÄngspunkten för skolans arbete Àr demokrati, jÀmlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att förÀldrarna har hand om barnen hemma och sedan lÀmnar in barnen som ett slags föremÄl till förskolan dÀr det Àr personalens sak att fylla pÄ enligt samhÀllsmÄlen. det kan endast uppnÄs nÀr maÀnniskor har kontakt med varandra. LikavÀl som förÀldrar mÄste har kontakt med personalen och personalen med förÀldrarna mÄste förÀldrarna ocksÄ ha en inbördes kontakt, för deras barn pÄverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar förÀldrasamverkan i förskolan. För att fÄ en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollÀrare och förÀldrar, samt vilka samarbetsformer de anvÀnder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrÄn intervjuer frÄn de bÄda grupperna.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förÀndras för att bÀttre passa in i dagens skola och nutida samhÀlle.Uppsatsens vetenskapssyn Àr hermeneutisk, metoden Àr kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger pÄ lÀsning av bÄde tidigare och aktuell forskning om inlÀrning, ur sÄvÀl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion pÄ omrÄdet.MÄnga forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlÀrning sker bÀst nÀr elever fÄr anvÀnda sig av bÄde kropp och intellekt. Om vi kunde trÀna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske ocksÄ vÀcka deras kÀnsla för andliga aspekter..