I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åttakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning änheterosexuell.

Att vara äldre, ensamboende och beroende av hjälp från andra ökar risken för att vara eller bli undernärd. Ett gott nutritionsstatus är ofta förknippad med god hälsa, medan nedsatt nutritionsstatus hos äldre oftast leder till funktionsnedsättning som till exempel sjuklighet och mortalitet. Syftet med studien var att beskriva ensamboende äldre personers ätande och matsituation. Studien genomfördes med en metod för fallstudie med kvalitativ ansats som utgick från två äldre och personer där data från intervjuer och observationer från sammanlagt sex deltagare samlades in. Analysen av intervjuer och observationer har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill dokumentera min kreativa process från första gången jag börja skriva nytt material, till att för första gången framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. Huvudfråga: hur fungerar min kreativa process och hur förhåller jag mig till den? Jag har använt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt år. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mått av disciplin och rutiner och försöka hålla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt våga vara öppen och driva processen framåt även om jag inte riktigt vet vad slutmålet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har också under arbetet med denna uppsats förändrats. Från att vara något abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella människor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gåva till en uppfattning om att kreativitet är en egenskap vi alla har som med rätt förutsättningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen är att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjälper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlättar transitionen från student till sjuksköterska. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara handledare åt sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att känna tillhörighet till sin roll: Att hjälpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svårigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver få tillräckligt med stöd och förberedelse för sin roll som handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda handledare åt sina studenter.

Bakgrund: Hur döende har vårdats har sett olika ut genom historien. Allt från vård i hemmet till vård på hospicesjukhus. Det är viktigt att bemöta den döende på ett sådant sätt så att dennes sista tid blir så god som möjligt. Detta kan vara svårt med tanke på hur mycket känslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vårdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte.

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen.

Det har skett en omfattande utveckling av teorier, metoder och verktyg för riskanalys. Trots att det finns ett flertal tillgängliga metoder är det näst intill omöjligt att hitta en metod som ger möjligheten att finna alla risker. Den metod ett företag väljer måste ändå uppfylla vissa egenskaper för att vara så uttömmande att en önskad säkerhetsnivå kan uppnås. Vilka är då de primära egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att kunna identifiera så många risker som möjligt? I denna uppsats avser vi att skapa en rangordning av egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att identifiera så många risker som möjligt.

Denna rapport har för avsikt att utreda tekniska lösningar och programmeringsspråk som kan vara lämpliga att använda vid utveckling av ett administrationsverktyg som ska användas över internet. Dehuvudsakliga kraven för verktyget är säkerhet och tillförlitlighet.Huvudsakligt fokus ligger på två programmeringsspråk, Java och Erlang. Deras virtuella maskiner, syntax, standardbibliotek samt feltolerans är några av aspekter som presenteras. Därutöver har olikalösningar för kryptering, minneshantering, nätverkstopologier samt olika sätt att kommunicera i parallella system granskats. Baserat på denna studie har två system implementerats, ett system i Java och ett iErlang.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

Syftet med studien var att få en inblick i hur elever och lärare uppfattar utomhus¬undervisningen, om informanterna ser för- och nackdelar med utomhusundervisning och om den kan vara motivationshöjande. Intervjuer har genomförts med sex elever, två verksamma lärare och två lärarstudenter. Resultatet av studien visar att lärare och elever har överlag en likartad syn på utomhusundervisningen. Kännetecknande positiva karaktärsdrag utgörs av att den är motivationshöjande, har verklighetskoppling och påverkar hälsan i positiv mening. Informanterna talade även om hinder som fick dem att avstå från att vara utomhus.

Syftet med det här arbetet var att jag ville undersöka vad lärare och elever i två olika textilslöjdsalar på en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lärare och elever på en 1-9 skola i norra Kalmar län. Jag har också läst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela är nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det är främst när det gäller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förändringar.

Bakgrund: Att vara närstående åt någon som befinner sig livets slut är en stor påfrestning där delaktigheten blir central. Hur närstående upplever delaktigheten är beroende på hur information ges. Att vara delaktig innebär att ha en del i, att vara närvarande och medverka i vården av en annan person. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande betraktas personer i sitt totala sammanhang där även de närstående hamnar i fokus. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av delaktighet i samband med vård i livets slutskede.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande.