Sökresultat:
951 Uppsatser om Ovanćker - Sida 42 av 64
Upplysningspliktens vara eller icke vara : i belysning av NJA 2007 s. 86
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda en sÀljares upplysningsplikt vid försÀljning av fast egendom. FrÄgestÀllningen aktualiseras dÀrför att i rÀttsfallet NJA 2007 s. 86 har en sÀljare Älagts en upplysningsplikt trots att huvudregeln enligt gÀllande rÀtt Àr att sÀljaren inte har nÄgon upplysningsplikt. I uppsatsen utreds Àven om utgÄngen i mÄlet kan anses förenlig med lagstiftning och rÀttspraxis pÄ omrÄdet. I syftet ingÄr ocksÄ att besvara hur omfattande sÀljarens upplysningsplikt anses vara samt vilket prejudikatvÀrde NJA 2007 s.
BÄda har betydelse : En studie om hur den medföljande partnern anpassas vid expatriering
Uppsatsen behandlar Àmnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sÀnda anstÀllda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affÀrstÀnkande pÄ nya platser i nya lÀnder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag lÄter anstÀllda expatriera. Att skicka anstÀllda utomlands pÄ dessa uppdrag Àr dock komplicerat för företaget, den anstÀllde och familjen.
TrÀngselskatten i Göteborg - PÄverkan pÄ befolkningen i Partille kommun med utgÄngspunkt frÄn inkomst
Dagens samhÀlle Àr vÀldigt geografiskt utspritt, dÀr bilen har en stor betydelse för mÀnniskors höga tillgÀnglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgÄngen, framförallt för personer med begrÀnsad möjlighet att öka sina transportkostnader. SÀrskilt Àr det mÀnniskor med lÀgre inkomst som anses bli den grupp som fÄr dra ner pÄ sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel Àr kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, dÀr man kan fÄ svÄrigheter att fÄ ihop vardagslivet, bÄde tids- och rumsligt. SvÄrigheten med att fÄ ihop vardagslivet pÄ detta sÀtt, tvingas mÀnniskor dra ner pÄ sitt deltagande i samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om och hur införandet av trÀngselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har pÄverkat mÀnniskor med olika inkomstnivÄer, bÄde deras instÀllning till skatten och resvanor.
Uppföljning av rörelsemÀtning i gruvdammen i Aitik
Gruvdammen i Aitik utanför GÀllivare rÄkade den 8:e september Är 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att LÀnsstyrelsen efter en utredning föreslog en skÀrpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mÀtresultat kÀnde sig SWECO osÀkra pÄ vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek pÄ rörelserna en varningsnivÄ bör sÀttas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten frÄn inklinometermÀtningarna har föreliggande examensarbete genomförts.
SÀrbegÄvade elever? : En studie om lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elever i skolan.
Bakgrund:I skolan fokuseras det mycket pÄ mÄluppfyllelse och det lÀggs resurser pÄ de elever som riskerar att inte nÄ mÄlen. Men de elever som istÀllet har en sÀrbegÄvning, vilken stöttning fÄr de i sitt lÀrande och utveckling. Varje elev har idag rÀtt att utvecklas utifrÄn sin egen förmÄga och utgÄngspunkt, men gÀller det Àven de sÀrbegÄvade eleverna som redan befinner sig lÄngt före sina kamrater? Jag vill i denna studie undersöka lÀrares uppfattningar kring sÀrbegÄvade elevers behov och hur lÀrarna uppfattar sin förmÄga att tillgodose dessa behov.Syfte:Syftet Àr att studera hur lÀrare uppfattar begreppet sÀrbegÄvade elever samt sin egen förmÄga att stödja sÀrbegÄvade elever i skolan.FrÄgestÀllningar:1.Hur uppfattar lÀrare begreppet sÀrbegÄvade elever?2.Vilka erfarenheter och instÀllningar har lÀrare till sÀrbegÄvade elever i skolan?3.Hur ser lÀrarna pÄ sin egen förmÄga att stimulera sÀrbegÄvade elever i skolan?Metod:För att undersöka ovan sÄ valde jag att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer. De förberedda frÄgorna för intervjuerna fick deltagande lÀrarna inte i förvÀg studera.
LSSLag eller vÀrdegrun? : Vad styr i praktiken?
LAG ELLER VĂRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Ăberg, MariaĂstberg, YlvaĂrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.
Köptrohet till tecknade ramavtal: en fallstudie vid LuleÄ kommun
Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med LuleÄ Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av LuleÄ Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utstrÀckning anskaffning sker mot upprÀttade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett vÀrde för köptroheten i LuleÄ Kommun helÄret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som pÄverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.
Kostens utrymme i den svenska skolan : En studie i hur lÀrare i Idrott och hÀlsa undervisar om kost och hur det tar sig uttryck i undervisningen
Syftet med denna uppsats Àr att ge en ökad förstÄrelse för hur lÀrare inom det obligatoriska skolvÀsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hÀlsa. Kost innefattas i det bredare hÀlsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som mÄnga lÀrare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gÄng i kursplanen för Idrott och hÀlsa vilket kan ha att göra med vÄr mÄlstyrda skola dÀr innehÄllsval lÀmnas till enskilda lÀrare.Vi har dÀrför valt att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att Àta samt hur undervisningen förhÄller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan stÀllda frÄgestÀllningar. Vi genomförde en kvantitativ enkÀtstudie över internet dÀr vi valde att skicka ut enkÀter till fler Àn 500 lÀrare pÄ högstadiet. Vi fick svar frÄn över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lÀrare undervisar om kost och att de vÀljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner.
AnvÀnds butiksmiljön i syfte att differentiera sig? : En studie av fyra herrklÀdesbutiker
I dagens samhÀlle Àr det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad pÄ den i mÄnga fall hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer Àr butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa Àr den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det Àr dessa faktorer som vi i den hÀr rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklÀdesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker dÀr vi genomfört intervjuer samt observationer.
Att tillÀmpa Äterkommande mÀtning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad pÄ modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL
I dagens samhÀlle Àr det allt viktigare för företag att behÄlla sina existerande kunder dÄ konkurrensen blir allt hÄrdare. Detta medför att företag försöker vidta ÄtgÀrder för att vÄrda relationer med sina kunder. Detta problem Àr Àven högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen Àr det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÄr samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mÀta servicekvalitet pÄ ett Äterkommande sÀtt inom IT-projekt, detta för att mÀta relevanta variabler som strÀcker sig utanför kravspecifikationen.
Design och produktutveckling av en produkt för laddning av mobila enheter i offentliga miljöer
Följande rapport beskriver ett examensarbete som utförts av tvÄ studenter under vÄrterminen 2013 som avslutande del av Civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling vid Linköpings universitet. MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram en produkt som tillgodoser behovet av att kunna ladda mobila enheter i offentliga miljöer. Produkten ska vara anpassad till offentliga miljöer och ska kunna drivas av solceller.Examensarbetet har resulterat i framtagning av en ny teknisk produkt för laddning av mobiltelefoner. Produkten placeras pÄ caféer och restauranger i olika typer av offentliga miljöer och skapar dÀr ett mervÀrde för gÀsterna som med hjÀlp av produkten gratis kan ladda sin mobiltelefon under besöket. Produkten skapar Àven ett vÀrde för café- eller restaurangÀgare dÄ detta genererar fler kunder eftersom laddning av mobiltelefoner erbjuds.
Kisthantering för framtiden
Arbetet bygger pÄ den stÀllda problemformuleringen att minska lyft inom begravningsbranschen. UtifrÄn en förundersökning, kravspecifikation, funktionsanalys och studiebesök Àr syftet att ta fram ett koncept till en ny produkt som skall förÀndra handhavandet inom begravningsbranschen. Genom dessa grunder skapades ett antal koncept som utvÀrderades i en Pughs matris och diskuterades grundligt med uppdragsgivarna. Sedan kombinerades tvÄ av koncepten till ett nytt som blev sedan grunden till den kommande produkten. Komponenter valdes i största mÄn ur ett modulsystem som medförde flexibilitet. Montering och tillverkning har utvÀrderats med hjÀlp av DFA- och DFM-verktygen vilket ledde till förbÀttringar för enklare tillverkning och montering. Produkten har bearbetats i SolidWorks dÀr ritningsunderlag och komponentlistor pÄ de fÀrdiga komponenterna har sammanstÀllts.
En pragmatisk Learning Study : Planering av undervisning kring lösning av enkla ekvationer i Äk 1 pÄ gymnasiet
Syftet med denna studie Àr att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan anvÀndas för att komplettera learning study i lÀrares arbete för att utveckla matematikundervisningen. DÀrmed försöker studien svara pÄ forskningsfrÄgan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lÀrares anvÀndning av learning study för att utveckla en undervisning dÀr eleverna nÄr mÄlen bÀttre? Denna frÄga besvaras genom att svara pÄ följande frÄgor: 1. Kan man visa att eleverna lÀr sig bÀttre efter Àndringarna i de tre cyklerna? 2.
MÀtning av fiberorienteringsvinklar i kraftliner: En jÀmförelse av metoder baserade pÄ laser och ultraljud
Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts vid Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ vÄren 2012. Företaget Àr ett pappersbruk som tillverkar kraftliner vilket anvÀnds som det yttre lagret i wellpapp. DÄ wellpapp Àr en produkt som anvÀnds till förpackningar stÀlls krav pÄ att Smurfit Kappas produkt kraftliner dels ska vara hÄllfast men ocksÄ slÀt och fin för de fall dÄ wellpappen anvÀnds i kartonger som ska vara tilltalande för konsumenter att köpa.För att försÀkra sig om att ovan nÀmnda egenskaper tillgodoses Àgnar sig Smurfit Kappa Ät kontinuerlig kvalitetskontroll av sitt papper. En av de kvalitetsparametrar som mÀts Àr fiberorienteringsvinkel, med andra ord i vilken vinkel trÀfibrerna i papperet Àr orienterade. MÀtning av fiberorienteringsvinklar kan ske pÄ olika sÀtt.
Selma Lagerlöf i den kommunalpolitiska verkligheten i Ăstra Ămtervik
Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras pÄ en misstÀnksamhet mot den förestÀllda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt frÄn förakt till dyrkan. UtifrÄn Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv pÄ subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen Àr en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att bÄde ?kult? och ?mainstream? Àr begrepp som konstrueras inom sjÀlva subkulturen.PÄ internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig pÄ att recensera kultfilmer.