Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda..

Vården upplevs på olika sätt av personer på akutmottagningar. Syftet var att beskriva hur personer upplever vård på akutmottagning. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000-2009 analyserades med innehållsanalys, ansatsen var manifest. Resultatet av analysen gav fyra kategorier, att bli bemött på ett vänligt och uppmärksamt sätt, att få information underlättar väntan, att närhet och delaktighet ger trygghet, att vilja få förväntningar och behov tillgodosedda. Personer ville bli bemötta på ett vänligt och uppmärksamt sätt för att känna att de fick behålla sin personliga integritet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera danslärare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lärande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp är på förhand skapade och används i dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp är studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lärande med litteratur och forskning om dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar.

Arbetet bygger på en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfällen. Rapporten visar huruvida elever använder sina skoldatorer till annat än vad som är avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgå dessa regler är ytterligare två aspekter som hanteras. Utifrån intervjuer delges elevernas egna perspektiv på fenomenet och därtill en objektiv bild begrundad på observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrån relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Antalet konkurrensutsättningar av fastighetsdrift har ökat väsentligt under 2000-talet. Parallellt med detta har även entreprenörsmarknaden utvecklats och den består idag av ett fåtal stora aktörer. Brister i utförandet gällande undermålig leverans har de senaste åren konstaterats men problemen är ej utredda eller lösta. Syftet med studien har därför varit att kartlägga olika driftupphandlingar och dess problem för att skapa förutsättningar för en gemensam utveckling inom fastighetsbranschen avseende beställar- och entreprenörssidan. Resultaten visar på att bristande lönsamhet existerar i många entreprenader vilket bland annat beror på en osund konkurrens mellan entreprenörerna och krav på sänkta kostnader från beställarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av huruvida personal som genomförkönsutredningar förmedlar att de har en viss syn på kön och i vilken utsträckning personersom genomgår könsutredning känner att de kan beskriva sin könsidentitet i mötet medpersonalen. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar:? Upplever informanterna att det finns outtalade eller uttalade föreställningar om könhos utredningspersonalen? Hur ser dessa föreställningar ut och hur förmedlas de?? Vilket utrymme upplever informanterna att de gavs/ges att beskriva sin könsidentitet isamband med utredningen?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund medhuvudfokus på Queerteoretiska perspektiv, samt med användande av Diskursteori och merspecifikt Diskurspsykologi. Resultaten påvisade att både upplevelsen av huruvida föreställningarom kön förmedlas av personal som genomför könsutredningar och den utsträckning sominformanterna upplever sig kunna beskriva sin egen könsidentitet i varierar. Vi har uttolkat attsamtliga informanter måste förhålla sig till en föreställning om ett originalkön, oavsett vad desjälva har för föreställningar om kön.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

Vi har i vårt examensarbete försökt fånga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha när de lär ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frågeguide, men vi eftersträvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för vår undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfällen samt hur viktigt de tycker det är att eleverna är tätt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen så att de kan observera elevens reflektiva förmåga och deras syn på patienterna.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare.