Sök:

Sökresultat:

1427 Uppsatser om Otillbörligt medel - Sida 55 av 96

Den bilfria staden : om hÄllbarhet och levnadsstandard

Privatbilismen i stÀderna Àr ett fenomen som har vÀxt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en sÄpass kort tid har den helt förÀndrat hur vÄra stÀder ser ut och hur vi lever vÄra liv. Bilen har blivit en sÄ sjÀlvklar och viktig del av samhÀllet att trots att vi idag Àr vÀl medvetna om dess negativa inverkan pÄ miljön och pÄ oss sÄ diskuteras nÀstan aldrig möjligheten att göra stÀderna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrÄgasÀtta bilens sjÀlvklara plats i vÄra stÀder och i vÄr stadsplanering. Jag har valt att se pÄ frÄgan ur ett socialt hÄllbarhetsperspektiv och med fokus pÄ hur bilismen pÄverkar vÄra sociala liv, vÄr mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.

Musik i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom : en litteraturöversikt

Bakgrund: År 2050 berĂ€knas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i vĂ€rlden. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvĂ„rdnaden personlig Ă€r avgörande för en god vĂ„rd. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmĂ„ga att sjunga och kĂ€nna igen musik Ă€ven i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvĂ„rdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanstĂ€lldes för varje artikel. Likheter och skillnader jĂ€mfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar vĂ€lbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad Ă„ngest, minskad agitation, förbĂ€ttrad sinnestĂ€mning samt uttryck av glĂ€dje och lekfullhet.

LÀrande och arbetsformer för sÄng inom populÀrmusikaliska genrer

Syftet med studien var att fÄ ökad insikt och förstÄelse för lÀrande av pop- , rock- och soulsÄng. Speciellt intresse Àgnades moment i sÄngundervis- ningen som berör stilenligt sound, svÀng och personligt sound/uttryck, och undervisningsmetoder som kan vara lÀmpliga. Efter granskning av forskning i böcker, tidskrifter, artiklar och sidor pÄ Internet utfördes intervjuer av tre aktiva sÄngpedagoger i Sverige som arbetar med den populÀrmusikaliska genren som utgÄngspunkt. Resultatet visar att elever kan lÀra sig att sjunga pop och rock stilenligt och med svÀng frÀmst genom att lyssna och hÀrma förebilder och föregÄngare inom stilen, samt genom att eleverna fÄr möjlighet att trÀffa en pedagog som kan vÀgleda eleven pÄ ett fruktbart sÀtt i hans eller hennes utveckling. Det Àr ocksÄ av intresse att eleverna fÄr lÀra sig att reflektera över vad det Àr de hör i musiken, vad de tycker om och inte, och finna sin egen identitet inom stilarna.

Jag skriver bÀttre Àn jag talar...eller? : En bedömning och jÀmförelse av andrasprÄksinlÀrares muntliga och skriftliga produktion utifrÄn processbarhetsteorin och performansanalys

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens mÄlningar urett intermedialt perspektiv. MÄlningarna Àr Hamn av Axel Olson frÄn 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon frÄn 1935, samt Det Àr fullbordat av Erik Olson frÄn 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 mÄlningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som mÄlningen.Min analys har sitt huvudsakliga mÄl i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör mÄlningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt pÄ en nÀrlÀsning av dikterna,med fokus pÄ hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingÄr bland annat attidentifiera artefakter frÄn bilden, undersöka strukturella och formmÀssiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhÄllanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstÀmningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna anvÀnder sig mycket olika sÀtt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Finns det behov av utbildningsledare i företag och organisationer?

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Fysisk aktivitet för Àldre : möjligheter till motion i StockholmsomrÄdet

SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.

FörÀndring av arbetssÀtt : -En studie av samverkan mellan konstruktörer och produktsamordnare och deras arbetsmiljöer pÄ Scania

SammanfattningSyftet med arbetet var att studera arbetssÀttet mellan konstruktörer och produktsamordnare, utvÀrdera dessa och dÀrefter ge förslag till hur samverkan kan förbÀttras mellan rollerna. Syftet var Àven att studera nÄgra av de arbetsmiljöer som produktsamordnare kommer i kontakt med och komma med förÀndringsförslag pÄ hur Scania ska kunna förbÀttra dessa.En litteraturstudie har genomförts med syftet att förstÄ ÀmnesomrÄdena och dÀrigenom fÄ en grund till att kunna föreslÄ förbÀttringar. Författaren har Àven studerat litteratur och genomgÄtt kurser för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur Scania fungerar. ArbetssÀttet mellan produktsamordnare och konstruktörer har studerats genom en mindre observationsstudie och samtal med produktsamordnare. En referensintervju utfördes pÄ SAAB Aerostructures för att fÄ en insikt i hur en stor förÀndring kan gÄ till, vad som gick bra och vad som kan förbÀttras.Resultatet pÄvisar bÄde brister med de studerade arbetsmiljöerna samt hur en produktsamordnares arbetsdag kan se ut, med problemomrÄden dÀr förbÀttringar kan göras för att skapa ett bÀttre arbetsflöde.

TorsÄs en attraktiv smÄstad - förbÀttring av utemiljö

Ordet attraktiv stad anvĂ€nds dagligen, men sjĂ€lva begreppet Ă€r komplex och svĂ„rdefinierat. Å ena sidan den Ă€r stark kopplad till individens egen uppfattning och Ă„t andra sidan rymmer den mĂ„nga olika faktorer. UtifrĂ„n litteratur som studerades sĂ„ framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad Ă€r svĂ„r att planera om inte begreppet faststĂ€lls. Det finns mĂ„nga teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen faststĂ€lld teori eller konkret definition pĂ„ vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller Ă€ldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv smĂ„stad.

IntranÀt : vilka konsekvenser fÄr ett intranÀt för kommunikationen i en mÄngfilialkedja?

I organisationer Àr det av mycket hög betydelse att kommunikationen och utbyte av information fungerar bra, och ett medel som kan frÀmja den interna kommunikationen Àr ett intranÀt. Dock finns vissa problemomrÄden som bör beaktas och tas hÀnsyn till nÀr intranÀt ska agera som frÀmsta kommunikationskanal. Om anvÀndarna upplever brister i intranÀt som kommunikationskÀlla, mÄste de intranÀtansvariga inom organisationen ÄtgÀrda dessa problem.Uppsatsens undersökning gÄr ut pÄ att jag har besökt sex olika butiker som tillhör en mÄngfilialkedja, för att se vilka konsekvenser ett intranÀt fÄr för kommunikationen. Jag intervjuade bÄde anstÀllda och butikschefen i butikerna för att fÄ deras syn pÄ intranÀt som kommunikationskanal. För att fÄ fram sÄ bred information som möjligt och för att kunna ge ett sÄ pÄlitligt resultat som möjligt höll jag Àven en intervju med de intranÀtansvariga inom kedjan.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka konsekvenser ett intranÀt fÄr för kommunikationen i en mÄngfilialkedja.

Vem kontrollerar smÀrtan?: patienters upplevelser av egenkontroll och behandlingsmÄl i sjukgymnastik

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever egenkontroll av sin smÀrta samt hur mÄlsÀttning, i den sjukgymnastiska behandlingen, upplevs och anvÀnds. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer av 7 kvinnor och 3 mÀn, utförda under vÄren och hösten 2005 i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med manifest innehÄllsanalys. Analysen av första forskningsfrÄgan resulterade i fem huvudkategorier och av andra forskningsfrÄgan i fem huvudkategorier. Huvudresultatet pÄ första forskningsfrÄgan visade att alla informanter upplevde möjlighet, i nÄgon form, till egenkontroll av smÀrtan men att stategierna varierade.

Adbusters eller adbusting : Rörelse eller metod

Vi möts stÀndigt av tusentals bilder och budskap nÀr vi rör oss i det offentliga. DÄ och dÄ rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta stÀllning till vad det faktiskt Àr vi tittar pÄ. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken Àr att ett ifrÄgasÀttande av reklamen blir ett ifrÄgasÀttande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjÀlp av en socialkonstruktionsteoretisk utgÄngspunkt, dÀr tanken förenklat Àr att vi skapar vÄr vÀrld pÄ samma gÄng som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters sjÀlva att granskas, de manifest rörelsen tar utgÄngspunkt i parallellÀses och jÀmförs.

Elevdemokrati som mÄl och medel

AbstractStudent democracy as an objective and as a meansEssay in Political Science, D-levelAuthor: Erik LisshammarTutor: Susan MartonDespite attitudes towards student democracy being generally positive, students have almost no influence over their position. This implementation study looks into whether or not students? weak position of power results from something other than a democratising of schools taking priority when student influence is encouraged.With an aim of explaining what is hoped to be achieved and if these intentions are to be spread, the purpose is to investigate to what extent standards concerning student democracy are transferred between institutions. In order to find out, the question is posed of whether their aims for student democracy conform. This overriding question is coupled together with the following four defining research questions:1.

Ordning och uppförande : mÄl eller medel?

Det pÄgÄr en het mediedebatt kring att det rÄder brist pÄ ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist pÄ ordning och uppförande i grundskolans senare Är, varför det Àr av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare Är. LÀraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhÀllsmedborgare och med det i Ätanke Àr det intressant att se hur lÀrare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingÄr mycket arbete med att lÀra eleverna att inordna sig och att uppföra sig. FrÄgan Àr dÄ vad lÀrarna lÀgger i dessa begrepp? Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra lÀrares normer och vÀrderingar kring ordning och uppförande för att pÄ sÄ sÀtt ge en bild av hur de arbetar med och ser pÄ sitt fostransuppdrag.

Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Stormskadornas ekonomiska konsekvenser : hur ser försÀkringsersÀttningsnivÄerna ut inom familjeskogsbruket?

Stormskador pÄ skogen Àr nÄgot som alla generationers skogsÀgare utsÀtts för och kommer att utsÀttas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar vÀrderingsmetoder i skogsskadeförsÀkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försÀkringstjÀnstemÀnsamt tvÄ skogliga tjÀnstemÀn. FrÄgeguiden bestod av flera frÄgestÀllningar kringskogsförsÀkringens uppbyggnad och funktion. BerÀkningarna av ersÀttningsnivÄerna baseraspÄ sex gran- och tallbestÄnd i Götaland. BestÄnden har hög, medel och lÄg bonitet vilka utsÀttsför skada pÄ sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förÀndringar i den skogligaplaneringen bÄde pÄ kort, och lÄng sikt för skogsÀgaren. UtifrÄn deras vÀrderingar fÄr skogsÀgarenen ersÀttning som skall tÀcka delar av skogsÀgarens förluster.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->