En viktig del i bandvagnen är styrdonet. Styrdonet är interfacet mellan fram- och bakvagn som möjliggör styrning och tiltning av fordonet. BAE Systems Hägglunds AB har idag ett styrdon till sin större splitterskyddade vagn, BvS10, som rent mekaniskt fungerar tillfredställande, dock saknas skydd av yttre hydraulik med mera. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett nytt koncept på ett ?skyddat? styrdon, som klarar ett givet skyddskrav, samt klarar att dela vagnarna på ett enkelt sätt.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Att vistas på gång- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de Oskyddade trafikanterna som delar på detta utrymme. Samexistens och hänsyn till medtrafikanter är av vikt för att minska konflikter och skador som uppstår i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgängare och cyklister är den höga hastigheten som cyklister kan färdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgängare samt hos de cyklister som färdas i ett långsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de båda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gång- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa två grupper, men konflikten mellan cyklister som färdas fort och de cyklister som färdas långsamt kvarstår samt att otryggheten till viss del kvarstår hos fotgängarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med färgmarkering.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö längs en väg med mycket trafik. Planområdet jag valt att arbeta med sträcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa städer binds samman av flera olika vägar. Den första förbindelsen mellan dessa städer gick längsmed Mölndalsån där idag Södra vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen finns. Om man ska färdas mellan Göteborg och Mölndal väljer många fortfarande att röra sig längs denna sträckning då den är genast och för att spårvagnen färdas den sträckningen.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Trafiksystemet i Linköpings tätort bygger på två ringar, Y-ringen (yttre) och C- ringen (centrum), vilkas syfte är att avlasta stadens olika centrala delar. Den signalreglerade korsningen Industrigatan-Östgötagatan är en del av den så kallade Y-ringen och under vissa tider på dygnet finns det risk för köbildning. Antalet inkommande fordon i korsningen uppgick år 1999 till ca 28 000 per dygn och idag uppgår antalet till någonstansmellan 30 400-32 400 fordon/dygn. Kommunen har planer på att på att etablera ett bostadsområde i Övre Vasastaden, vilket kan komma att påverka trafikmängderna i den studerade korsningen. En garanterad orsak till ökade trafikmängder är det faktum att Linköping ständigt ökar i invånarantal, med ökad folkmängd ökar även trafiken.

Hur reagerar en bilförare som träder in på ett område där de gående bestämmer? Och hur ska en sådan trafikplats utformas för att avvika från den traditionella vägen där de gående bestämmer? Har Du funderat över hur synskadade och rörelsehindrade tar sig fram i dagens hektiska trafik? Kan öppna platser som torg anpassas på ett bra sätt för dessa personer?Detta är ett axplock av de frågeställningar som följande studie behandlar. Här ställs nämligen Studieplan i Borlänge och Skvallertorget i Norrköping mot varandra i syfte utvärdera för- och nackdelar med de båda gatuobjekten. Arbetet behandlar dels hur kraven på trafiksäkerhetsäkerställts, dels de funktionshindrades behov och upplevelse av gatuutformningen.Efter teoristudie, intervjuer och enkätundersökningar dras intressanta slutsatser. Vad gäller trafiksäkerheten har både Studieplan och Skvallertorget lyckats utformas på ett sätt som gör att de Oskyddade trafikanterna borde känna sig säkra.

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö längs en väg med mycket trafik. Planområdet jag valt att arbeta med sträcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa städer binds samman av flera olika vägar. Den första förbindelsen mellan dessa städer gick längsmed Mölndalsån där idag Södra vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen finns. Om man ska färdas mellan Göteborg och Mölndal väljer många fortfarande att röra sig längs denna sträckning då den är genast och för att spårvagnen färdas den sträckningen.

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen.

Examensarbetet är utfört åt företaget Bro Bärgningsbyggen AB, vilka är Sveriges största tillverkare av bärgningsbilar. Målet med arbetet har varit att ta fram förslag på ett skydd, mot andra trafikanter, för bärgningsarbetare som vistas utanför sitt bärgningsfordon. Grundförutsättningen var att det skulle vara en produkt monterad på bärgningsbilen. Förslag på olika lösningar har tagits fram genom ett systematiskt arbete med kända produktutvecklingsmetoder. Utifrån en kundenkät specificerades önskemål och olika lösningsvägar sattes samman.

Detta examensarbete handlar om växtval för trafiknära områden. Dessa områden är problematiska på grund av deras väldigt speciella ståndortsegenskaper. Växterna måste tåla stadsmiljö värmen, torka, sol, kompakt jord, gasutbyte, vind och ett typiskt problem saltpåverkan.Rondeller och refuger ligger ofta vid vägar med mycket trafik och dessa saltas mycket vissa vintrar för halkbekämpning. Därför ställs det stora krav på de växter som planteras i dessa områden. Arterna måste vara anpassade för att tåla luftsalt och marksalt.Rondeller och refuger är också komplexa miljöer att göra växt- och gestaltningsförslag till på grund av trafiksäkerheten.

Bakgrund: HIV är ett stort globalt problem då det inte finns botande behandling eller vaccin mot sjukdomen. Tidigare var HIV känt som sjukdom relaterat till homosexualitet, men alla kan insjukna i HIV, vid oskyddade samlag, eller vid smittöverföring från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. 1982 upptäcktes det första HIV-fallet hos en homosexuell man i Sverige, och under 2013 beräknades 6400 människor vara HIV-positiva. Homosexualitet är tabu i de flesta länder och homosexuella män som är HIV-positiva känner sig ofta diskriminerade och stigmatiserade i vården och även från resten av samhället.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur män som identifierar sig som homosexuella och är HIV-positiva upplever att de blir bemötta i vården.Metod: Till denna litteraturstudie har nio empiriska studier med kvalitativ forskningsmetod använts och analyserats med en beskrivande analys av innehåll inspirerad av Friberg. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMED och PsycINFO.Resultat: Resultatet fann tre kategorier av upplevelser: Vi fann att männen upplevde sig stigmatiserade och diskriminerade både i vården och av sin omgivning eller objektifierade, men även att de blev bemötta med förståelse.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.