The object with the study of this literature was to describe differente programs of care and patients and relatives experience and opinion about the caring for patients with Anorexia Nervosa. The method the author used was a descriptive literature study based on imperial studies. The studies were based on 15 scientific articles within the chosen field. The results shows that these patients hade special needs to be seen and heard as individuals, involved in their own treatment, and have good contact with the caring staff. The study also shows which methods were mostly appreciated involving nurses, patients and relatives.

Anorexia nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor.

Syfte:Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika behandlingskoncept för bulimi ser ut, att undersöka vilka styrkor respektive svagheter behandlare och tidigare patienter anser finns inom vården gällande Bulimia Nervosa, och att undersöka hur patienter med Bulimia Nervosa kan bli återhämtade från sin sjukdom. Frågeställningarna har varit: Vad anses vara styrkorna med respektive behandlingsmetod? Vad anses vara svagheterna med respektive behandlingsmetod? Hur kan en individ övervinna sin sjukdom?Metod:Metoden i studien har varit att göra intervjuer med personer som på olika sätt varit inblandade i behandling av patienter med Bulimia Nervosa. Urvalet skedde genom ett så kallat snöbollsurval. Sex stycken intervjuer har genomförts med behandlare och patienter från Stockholms Centrum för Ätstörningar och Mandometerkliniken.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

The aim of this study is to analyze how individuals experience their eating disorder, the focus being if anorexia may be perceived as a secure safe zone in the new modern world. The aim is to examine if individuals affected with anorexia nervosa understand the disorder as a solution to the modern worlds changes and the new individual freedom that it entails. This will be analyzed with the help of terms in Erich Fromms theories about escape mechanisms and Catarina Kinnvalls theories about the modern worlds ontological insecurity.The study is based on data collected from four informants of different ages and gender. The interviews were conducted through email and informants were chosen based on a strategic selection and snowball sampling. For the analysis of the empirical material Fromms escape mechanisms (authoritarianism, destructiveness and automaton conformity) and Kinnvalls theories of identity in the modern world have been used.The results of the analysis show that the eating disorder has a great significance for the individual construction and maintenance of identity and that the eating disorder becomes a safe zone to retreat to in a world of performance anxiety.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler.

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vad patienter vill ha för information av sjuksköterskor efter en hjärtinfarkt relaterat till behoven, och hur de upplever informationen de fått. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär analyserades. I föreliggande litteraturstudier framkommer att hjärt och kärl-sjukdomar är ett stort hälsoproblem p.g.a. den ohälsosamma livsstil som så många har i dag. Hälso och sjukvården jobbar med detta genom att försöka förebygga ytterligare hjärtinfarkter, vilket kan innebära att patienten måste ändra sin livsstil.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda.