Sök:

Sökresultat:

160 Uppsatser om Orthorexia nervosa - Sida 8 av 11

Unga med Anorexia Nervosa - Hur kan sjuksköterskan stödja?

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en svårartad psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. I ett samhälle där ett smalt kroppsideal ständigt uppmärksammas påverkas flickornas självbild i en redan känslig period ,puberteten. Missnöje hos personerna kan i sin tur leda till självsvält, vilket därmed resulterar i att en ätstörning utvecklas. Det är inte ovanligt att denna patientgrupp förnekar sin sjukdom och vill därför inte ta emot hjälp och stöd. Motståndet och oviljan innebär utmaningar för sjuksköterskor som ska vårda patienterna.

Att tillfriskna från Bulimia Nervosa : vilka faktorer underlättar?

Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie.

Kroppsuppfattning hos kvinnor med Anorexia nervosa

 BakgrundAnorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla.

Kvinnors upplevda erfarenheter i samband med utvecklande av ätstörning

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning.

Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar

Ätstörningar är ett stort problem framför allt hos unga kvinnor. De vanligaste diagnoserna är anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ätstörning utan närmare specifikation. I Sverige arbetar sjukgymnaster inom psykiatrin med ätstörningspatienter. Syftet med studien var att undersöka hur sjukgymnaster arbetar med patienter som har ätstörningar och vilka resultat sjukgymnasten ser att patienten uppnår. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer med fem sjukgymnaster inom psykiatrin i Norr- och Västerbotten.

Fluoxetinbehandlings effektivitet vid bulimi utan samtidig behandling med psykoterapi

AbstractSyftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid bulimia nervosadå ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andrasjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studiengenomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder.Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar ochkräkningar per vecka jämfört med placebo.

Hälsosam och sund - eller? En studie om tillståndet ortorexia nervosa

Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning ? ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter.

UPPLEVELSEN AV ATT LEVA MED ANOREXIA NERVOSA : -med utgångspunkt från självbiografier.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet.En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketräning på gym

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Stöd vid ätstörningar

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

Ätstörningens ansikten : en kvalitativ studie om upplevelser och erfarenheter av att kunna anpassa sig till ett friskare liv

This is a qualitative study which purpose is to examine the experiences of the recovery process after a treatment for eating disorders.                                                         The questions we have decided to examine are; how did the women adapt to a healthier life after treatment, what are the women's perceived experiences of the aspects related to identity and identity work, and what external social influence was seen as important for their adjustment process to a healthier life?Methods: We have used computer-supported and semi-structured interviews. There were a total of nine women who took part in the study.                                                                                                                    Results: Majority of these women have been recovered from their eating disorders, but some still have major or minor problems. They found it rather difficult to adjust their life's without an eating disorder.Conclusions: Increased self-awarness led to greater control over the eating disorder. The women could begin to confer the new features that they identified with.

Stöd vid ätstörningar

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

"De som väl har haft oss vill ju aldrig bli av med oss" : Dietisters upplevelse av sin roll vid behandling av anorexia nervosa.

I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare.

En beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa : En litteraturöversikt

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor från artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, två kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för återhämtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

Upplevelser av vård och behandling på en ätstörningsklinik : En enkätstudie

Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->