Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Title: Social media as a communication tool - A case study on social media influencecorporate cultureLevel: Final assignment for Bachelor degree in Business and EconomicsAuthor: Jessika Klintsbacka & Oskar BergeSupervisor: Pär Vilhelmsson, Ernst Hollander & Maria Fregidou-MalamaDate: 2014-06-13Purpose of Study: The aim of this study is to inquire into Swedish companies internalcommunication, their approach to social media as an internal communications tool, and if itaffects the corporate culture.Method: The study is a multiple case study with a qualitative research design. The study'sinterview questions were designed by a operationalization of based on theory in the areas ofinternal communication, corporate culture and social media. The interviews took place inApril 2014. The interviews were recorded and then analyzed to bring out the similarities anddifferences between the companies.Results & Conclusion: The study shows that Swedish companies corporate cultures haveconnections with internal communication, and implementation of social media as acommunications tool. The study found that connections to companies with a comprehensiveone-way positive consider social media as alternative communication tool to strengthen theunity and community within the company.Suggestion for further research: One of the study's three companies is owner-led and thiscompany showed a high level of corporate culture.

The meaning of the concept of psychosocial treatment is ambiguous. The purpose of this study was to examine how professionals within some care institutions, which provide methadone, buprenorphine or naloxone treatment, regard and carry out the psychosocial features of such treatment. Central issues discussed were; how personnel approach the psychosocial features of the treatment, what personnel regard as a focus in the psychosocial treatment, what conditions personnel consider affect treatment positively in order for it to be successful and how personnel see the relation between the medical and psychosocial features of the treatment. The method used was interviews with nine professionals in six qualitative interviews. The theoretical perspectives and concepts used in our analysis were; the theory of biological dependence, an organizational perspective, Prochaska and DiClemente's Stages of Change Model, the concept of individual reality and the concept of marginal conflict.Results show that the conditions most important for successful treatment are; that the patient has a place to live, an occupation, motivation, that the patient take responsibility for his/hers progress and have realistic expectations about the effects of the medicine.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

Background: Non-profit organizations have a large and significant role in Swedish society and Thunberg (2006) choose to express it like Sweden stops without nonprofit effort. But in several non-profit organizations, and then perhaps especially in sports, there exist problems with the economy. Tate (in Vermeer, Raghunandan & Dana, 2009) explains that the audit of non-profit organizations differs from the audit of for-profit companies as they often have differences in culture, organizational structure, financial requirements, accounting standards, financial reporting, financial statements and the auditor's risk environment. While the audit is different, it should also be noted that in the vast majority of non-profit organizations, there are no statutory requirements for audit, but despite this, 99% of all non-profit organizations have some form of audit regulated by their statute (Lunde?n & Lindblad, 2011).

Title: ?The director should be treated with silk gloves.? A discourse analysis of the film director as a leader and a case study of a short film Seminar date: 19 February 2008 Course: Master thesis in organizational studies, 20 Swedish credits Author: Johanna Ranes Advisor: Ph.D. Nanna Gillberg Key words: Film, the film director, discourse analysis, social constructionism, gender studies, creative leadership. Purpose: The purpose of this study is to illustrate and problemize the consequences of the traditional male domination in film creation for a female director by critically examining the construction of the film director. Methodology: The study is based on a qualitative case study which was conducted as a participant observation.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk.

Motivation, in an organizational context, is about whether the employees feel that their work is worthwhile, satisfactory and that there are opportunities for further development within the organization. However, motivation can be affected by a number of factors that originate from the employees? characteristics, the characteristics of the situation and the individuals perception of that situation. A factor that could lead to a low level of motivation is if the employee feels that his work is monotonous.Thus the purpose was to study the factors that lead to motivation and job satisfaction in a working environment that generally is considered monotonous and dull by investigating the target group cashiers at two Swedish grocery stores called Ica Kvantum and Coop Forum.In this study a quantitative method was used by the design of a questionnaire. The questionnaire was used to get a general idea of the factors that the respondents consider motivating in their work.The results and the analysis of the questionnaire show that you really cannot make any general conclusions since there are many different factors that lead to motivation depending on who you are as an individual and in what phase of life one finds oneself.

ABSTRACT. Introduction: In the Swedish government?s public health policy the municipalities are emphasized as one of the most important actors. Based on their broad range of operations the municipalities have good opportunities to influence the health situation of its citizens. Aim: The purpose of this study is to investigate how the local public health coordinators in Region Västra Götaland are working and what barriers they experience in their work.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer.

Flygbolag måste idag följa en mängd olika lagar och regler för att få bedriva sin verksamhet. Samtidigt är de verksamma i en väldigt dynamisk bransch där efterfrågan kan variera kraftigt beroende på händelser utanför företagets kontroll. De måste därmed både ha en stabil organisation samt en förmåga att förändra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen är dock att en högre flexibilitet medför ett avkall på stabiliteten.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning.

The purpose with this study was to examine six caseworkers and two clients? experiences of interaction in the investigative work of social assistance. Moreover, how the interaction between caseworkers and clients are affected by the structure of the social assistance unit. The study also wanted to show how interaction rituals contribute to the change in assessment procedure in the investigative work. The study even aimed to highlight the ways in which social exclusion occurs in investigative work from caseworkers and client?s capital and gender.

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.