Vid tillverkning av pappersmassa på sulfatmassabruk kokas vedflisen med kemikalier för att frilägga fibrerna. Kokkemikalierna och andra ämnen från veden, framförallt lignin, återfinns i svartluten efter koket. Ligninet är vedens mest energirika förening som med fördel kan användas som energikälla vid förbränning. Idag förbränns ligninet i svartluten i sodapannan. För att skapa utrymme att förbränna en större mängd svartlut i sodapannan kan en del av ligninet i svartluten separeras, fällas ut, och sedan användas som ett biobränsle. Detta biobränsle, det utfällda ligninet, kan användas antingen internt på bruket i mesaugnen och på så sätt minska oljeförbrukningen eller externt i någon annan typ av förbränningsanläggning. I detta examensarbete har metoder att fälla ut lignin ur svartlut genom pH- sänkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.

Sveriges miljömål ?Begränsad klimatpåverkan? beskriver ambitionen att fram till år 2020 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 40 % gentemot år 1990. Ett sätt för Sverige att lyckas med de uppsatta målen är att utveckla biogasproduktionen. Potentialen för biogasproduktion bedöms vara mycket stor och forskning för att ta fram nya substrat att använda inom biogasframställningen pågår. Ett möjligt substrat är alger, dock har tidigare forskning påvisat höga kadmiumhalter i alger vilket kan innebära problem för spridning av rötresten.

Uppgiften bestod av att göra en undersökning av barkhanteringen vid Billerud Karlsborg AB med avseende på ekonomi och barkens torrhalt. Undersökningen omfattar allt från stock till förbränning och eventuell försäljning av barken. Tidigare så förbrukades all bark i barkpannan, där ånga produceras för torkning av pappret och elproduktion i ångturbinen. I dag har stora delar av pappersbruket byggts om och effektiviseras, vilket medfört att bruket producerar mer ånga än vad som behövs och vad turbinen klarar av att förbruka. Den bark som inte förbrukas av Billerud försöker man sälja och barken som blir över lagras i en stor barkstack.

I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G.

Carbon sequestration through restoration of degraded pastoral soils is an advocated way of mitigating global warming, and simultaneously alleviating poverty. An often proposed rehabilitation strategy is fencing of pastures, a method that was introduced to the farmers of Chepareria by the Vi-Agroforestry organization in 1987. The landscape of Chepareria changed from eroded, over-grazed grasslands, to a mixture of open-grazed commons, pastoral enclosures and cultivations. The aim of this study was to investigate (1) if the soil organic carbon (SOC) is higher inside the enclosures than on the open-grazed commons, (2) if SOC is affected by duration of fencing and (3) what effect cultivation of pastures has on the SOC. Estimations of vegetation cover and deep profile (100cm) soil sampling was performed on six clusters containing; (1) open-grazing (OG) (2) 1-5 years of fencing (FENCED(1)), (3) 7-10 years of fencing (FENCED(2)), (4) 15-23 years of fencing (FENCED(3)), (5) maize from OG (A(OG)), (6) maize from fenced pasture (A(FENCED)).

En viktig samhällsdebatt pågår för närvarande för att finna lösningar på den rådande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos småföretagarna då studier visat att det är i dessa företag tillväxten skapas. Något som hindrar denna tillväxt är svårigheten för småföretagare att erhålla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap där utbud och efterfrågan på kapital inte är i jämvikt. Detta beror dels på en informationsasymmetri, dels på flertalet faktorer hos både finansiärer och företagare.

Avloppsvatten från restauranger och skolkök innehåller en stor mängd fett och olja som kan täppa igen rör och ledningar och även interagera med mikrobiologiska processer på reningsverken. För att minska dessa problem installeras fettavskiljare. Fettavskiljarna måste tömmas med jämna mellanrum för att behålla sin effektivitet vilket är både tidskrävande och kostsamt. Vid ackumulering av fettet bildas en fettkaka som tillsammans med hög halt organiskt material och suspenderade ämnen orsakar en anaerob miljö i fettavskiljaren vilket ofta leder till svavelväteproduktion som är toxiskt och bidrar till en obehaglig lukt. För att lösa dessa problem studeras möjligheten att använda biologisk behandling av fettavskiljare.Syftet med studien var att undersöka möjligheten att använda biologisk behandling av fettavskiljare.

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima SalehHandledare: Helena Forslund och Leif EnarssonTitel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanterasBakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp.Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten.Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar.

Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Som ett led i att minska växthuseffekten och den globala uppvärmningen gäller det att minskautsläppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som släpps ut inom energisektornkommer från elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utsläpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvärme, det vill säga samtidig produktion av värme och el. Ett sätt att göradet är att komplettera befintliga, småskaliga värmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den här studien är attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket.

Mörrumsån har de förutsättningar som krävs för att Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) skall kunna leva och föröka sig, men detta sker inte i samma utsträckning som tidigare. Ett samband mellan vattnets riktning söderut mot utloppet till Östersjön och minskad föryngring av Tjockskalig målarmusslas inventerade bestånd i Mörrumsån finns. Föryngringen uteblir samtidigt som man hittat fler döda musslor ju närmre åmynningen man kommer. Orsakerna till detta kan vara flera då denna mussla är beroende av specifika förhållanden under flera faser i sin utveckling och fortplantning. Ett av hoten är grumling av bottnar.