Sökresultat:
165 Uppsatser om Organiskt gödselmedel - Sida 7 av 11
Spatiella mönster och lager av organiskt klor och klorid i barrskogsjord i sydöstra Sverige
The concentration and storage of organic chlorine and chloride were determined in soil, to a depth of 40 cm, in a coniferous forest in the Stubbetorp catchment area in south-east Sweden. Also, the spatial distribution of the two forms of chlorine was determined. Soil samples were collected at 49 of the nodes in a grid with approximately 105 m between the nodes. The analysis of spatial variability suggested that no spatial autocorrelation was present either within the variable organic chlorine or chloride. This means that no sample was more influenced by another nearby sample, as compared to other samples further away.
Inducerad infiltration och Vyredox - Studie av TranÄs nya vattentÀkt.
MÄlet med projektet var att beskriva de biogeokemiska processer som pÄverkar grundvattenkvaliteten i TranÄs nya vattentÀkt. Grundvattenbildningen pÄ platsen sker framför allt genom inducerad infiltration av vatten frÄn sjön Sommen. I syfte att avskilja jÀrn och mangan pumpas grundvattnet upp, syresÀtts och injekteras sedan i brunnar för att skapa en oxiderande grundvattenmiljö. Metoden kallas Vyredox.Med en 15 mÄnader lÄng provtagningsserie och automatiskt registrerade processvÀrden och driftdata frÄn anlÀggningen som underlag görs i rapporten bedömningar om trender, sÀsongsmÀssiga variationer och samband mellan driftsituation och kvalitet pÄ utgÄende vatten.Dessutom görs en provtagning pÄ flera platser runt anlÀggningen för att undersöka rumsliga variationer av grundvattnets sammansÀttning. Den statistiska metoden principalkomponentanalys har anvÀnts i syfte att utreda vattnets ursprung.Arbetet resulterade i en beskrivning av vattenkvalitetens utveckling under vattentÀktens första Är i drift, och en diskussion om framtida scenarion.
Social tillit och företagsförvÀrv : En kvantitativ studie om den sociala tillitens pÄverkan pÄ synergieffekterna vid företagsförvÀrv
FöretagsförvÀrv har sedan lÀnge varit ett sÀtt för företag att fÄ tillgÄng till tillvÀxt utan att behöva vÀxa organiskt. FöretagsförvÀrv har lÀngre varit ett Àmne som forskare har studerat och dÄ framförallt belyst huruvida företagsförvÀrv Àr nÄgot som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom omrÄdet tidigare riktat speciellt mycket fokus pÄ mÀnniskorna som Àr involverade i företagsförvÀrv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens pÄverkan pÄ synergieffekter vid ett företagsförvÀrv.Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan synergieffekterna vid företagsförvÀrv och den sociala tilliten pÄ kort respektive lÄng sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivÄ har för utfallet.
MetangasutslÀpp frÄn deponier och osÀkerheter i berÀkningsmodeller kring detta
I Sverige finns uppskattningsvis mellan 4000 och 8000 stycken deponier. De flesta av deponierna Ă€r nedlagda och Ă„r 2001 fanns det 142 stycken aktiva deponier för hushĂ„llsavfall. Ă
r 2010 hade antalet minskat till 76 stycken. Vid nedbrytning av organiskt material i deponier bildas metanhaltig deponigas som bidrar till vÀxthuseffekten. UtslÀppens omfattning prognostiseras med hjÀlp av berÀkningsmodeller, exempelvis IPCCs. Dessa modeller fordrar att antaganden görs av exempelvis andelen gas som utvinns via gasuppsamlingsutrustningen, det organiska materialets halveringstid och avfallets sammansÀttning och mÀngd.
BIODIVERSITETS P?VERKAN P? M?NGDEN ORGANISKT MATERIAL I ALSUMPSKOG: En fallstudie i fyra alsumpskogar p? svenska v?stkusten
Globally, coastal ecosystems like mangrove forests, sea grass meadows and salt marshes are well known for their ability to capture and store atmospheric carbon effectively. In Sweden, there is still limited knowledge about local coastal ecosystems with similar functions, with alder swamp forests being an interesting example. Therefore, this study aimed to increase knowledge of the factors that can contribute to the potential carbon sequestering ability of alder swamps. Vegetation data and sediment samples were collected from a total of 37 sampling plots across four alder swamps in Bohusl?n on the Swedish west coast.
Metylkvicksilver i utlopp frÄn vÄtmarker : sÀsongsvariationer och dess orsaker
Antropogen utslÀpp av metylkvicksilver har i flera Ärhundranden skett till atmosfÀren och vattensystem. I Sverige har anstrÀngningar för att minska kvicksilverutslÀpp pÄgÄtt sedan 1970-talet, men problem med kvicksilverförgiftad fisk kvarstÄr. Problemen med kvicksilver uppstÄr nÀr grundformen syntetiseras till en organiskform, metylkvicksilver. Metylkvicksilver kan ta sig över cellmembran och stanna kvar i biologiskvÀvnad dÀr den pÄverkar enzymatiska funktioner negativt. Studier för att utreda var omvandlingen till metylkvicksilver sker har identifierat vÄtmarker som kÀllor.
Processorientering i en global kundorienterad koncern : En studie av Sandvik Coromants verksamhetsstyrning
För det multinationella företaget Àr det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hÀnsyn till sÄvÀl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlÀgga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgÄngspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förvÀntas vara lÀmplig för en global verksamhet dÀr stora krav pÄ kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet stÀlls. Samtidigt förvÀntas den försvÄra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skÀrverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 lÀnder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, pÄ tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.
Fritidsodlarens frÀmsta försvar : trÀdgÄrdsvÀxter som skydd mot skadedjur
Fritidsodling Àr ett stort intresse i Sverige och det odlas trÀdgÄrdsvÀxter bÄde för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra vÀxterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trÀdgÄrdsvÀxter som kan pÄverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller pÄverka odlingsmiljön och dÀrmed stÀrka trÀdgÄrdsvÀxter att bÀttre motstÄ ett angrepp.
TrÀdgÄrdsvÀxter som inte Àr typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera vÀrdvÀxtens lukt och dÀrmed registrerar inte skadedjuret trÀdgÄrdsvÀxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trÀdgÄrdsvÀxter Àven utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.
Motiven bakom Pernod Ricards förvÀrv av Vin&Sprit
Bakgrund: Bakgrunden till försÀljningen av statligt Àgda Vin&Sprit Àr att svenska regeringen har beslutat att statligt Àgande av företag ska minskas. FörsÀljningen av V&S avslutade ett svenskt Àgande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de tvÄ största franska producenterna Pernod och Ricard.FrÄgestÀllningar:Varför har Pernod Ricard valt att vÀxa mekaniskt med hjÀlp av V&S?Hur skall förvÀrvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieÀgarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill fÄ förstÄelse till motiven bakom Pernod Ricards val att vÀxa mekaniskt istÀllet för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumÀrken för att ge en bild av hur vÀl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benÀmner företagsförvÀrv ger en överskÄdlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De tvÄ efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsÀttningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.
Reducering av DOC beroende av karaktÀr med fyra dricksvattenberedningstekniker : JÀmförelse mellan fÀllning (FeCl3 och Al2(SO4)3), membranfiltrering och jonbyte med MIEXŸ
Halten löst organiskt material (DOC) har under de senaste 20 Ären ökat i vÄra sjöar. Det har ocksÄ skett förÀndringar i karaktÀren. DOC stÀller till problem för vattenverk som anvÀnder ytvatten som dricksvattenkÀlla genom att det kan ge lukt, smak och fÀrg till vattnet. Det ger ocksÄ ett ökat behov av fÀllningskemikalier, större slambildning och större bildning av potentiellt skadliga desinfektionsprodukter. I och med förÀndringarna i halt och karaktÀr av DOC behöver nuvarande reningstekniker förbÀttras och nya tekniker utvecklas.I den hÀr studien undersöktes tvÄ konventionella reningstekniker; fÀllning med jÀrnklorid och fÀllning med aluminiumsulfat, samt tvÄ modernare tekniker; jonbyte med MIEXŸ och membranteknik.
?R KUSTN?RA ALK?RR I BOHUSL?N ETT ?BLUE CARBON? HABITAT?
In coastal wetlands carbon/organic matter can be stored for long periods of time thanks to, among other things, the presence of water which slows down the decomposition. Because of this, restauration and management of such habitats have the potential to decrease the emission of greenhouse gasses and help mitigate climate. Internationally these environments are called ?blue carbon? ecosystems. In Sweden, alder (Alnus glutinosa and Alnus incanata) covered wetlands along the coast is a nature type that potentially could function as a ?blue carbon? habitat.
Organisk minröjning : ny förmÄga eller teknisk vision? ; en studie av US NavyŽs minröjningsförmÄga efter Kuwaitkriget 1991
US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 pÄ stora problem dÄ de stod inför en motstÄndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjÀlp av sjöminor. Resultatet blev tvÄ min-sprÀngda fartyg och en instÀlld landstigningsoperation. Detta var inte första gÄngen som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA hÄller nu pÄ att transformera sin flotta frÄn en renodlad ?Blue Water Navy? till att kunna upptrÀda i kustnÀra farvatten.
Ăr kolrika jordar en kĂ€lla till fosforlĂ€ckage? : en sammanstĂ€llning av data frĂ„n 130 Ă„kerjordar
Phosphorus (P) is an essential nutrient but a surplus could lead to eutrophication. Furthermore,
the minerals used to produce the mineral phosphate is a non renewable resource.
There are in other words several reasons to reduce the leakage of P and the agriculture is one important area to attend. The aim of this work has been to investigate if carbon-rich arable soils content contain more P than arable soils with low carbon content. Moreover it has been calculated if the carbon-rich soils could pose a risk of P leakage by comparing their delivery of P with the plant uptake. The work has consisted of compiling the results from former gathered and analysed soil samples of 130 Swedish arable soils.
The fractions of P considered are water soluble P (Pw), ammonium lactate-extractable P (P-AL), hydrochloric acid-soluble P (P-HCl), organic ammonium lactate-extractable P (Porg-AL) and inorganic ammonium lactate-extractable P (Porg-HCl).
TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?
TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst.
TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.
Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess
Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.