Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jämföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat på. Denteoretiska utgångspunkten utgår från utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldär begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har både varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrån hur de beskrev sinutbildning, lärare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska läget,användandet av medium och slogan.

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur.

Bakgrund och problem: Allt fler företag gör företagsförvärv och sammanslagningar dåförvärv ses som en möjlighet att uppnå tillväxt snabbare än organisk tillväxt. Samtidigt harmånga dagens företag misslyckat med sitt företagsförvärv och stött på drastiska konsekvenser,till och med gått i konkurs.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelse för industriella företagsförvärv och delmoment idess transaktionsprocess. Vi vill undersöka förvärv som en tillväxtstrategi samt deutmaningarna och risker som är förknippade med förvärv så att framgångsrika förvärv kanske.Avgränsningar: Studien har avgränsat förvärv av ett annat företags tillgångar, exempelvisgenom licensavtal av ett patent. Fokus har lagts på industriella förvärv. Studien har inteinkluderat processen som sker efter förvärvet och uppföljningsfasen i syfte att hålla sig inomramar för att studiens omfattning.Metod: Kvalitativ undersökning med sju intervjuer som dels har genomförts via dator ochtelefon och dels personligen.

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes.

Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av eleverna för att bli bättre lärare? Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger på intervjuer med 12 verksamma lärare från 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus på är hur läraren arbetar för att underlätta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lärarna framhävde att barn/ ungdomar är olika och att man måste arbeta utifrån den enskilde individen. Vidare menar flera av lärarna att det är viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lärarna att man till exempel kan hjälpa eleven att hitta rutin så att vardagen i skolan fungerar.

Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är därsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, därarbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur.Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspårredogör jag för reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även förerfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vårt arbetslag.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Fluoroskopi är benämningen på kontinuerlig röntgengenomlysning av en patient. Eftersom patienten och även läkaren då utsätts för kontinuerlig röntgenstrålning måste strålningsdosen hållas låg, vilket leder till brusiga bilder. Det är därför önskvärt att genom bildbehandling förbättra bilderna. Bildförbättringen måste dock ske i realtid och därför kan inte konventionella metoder användas.Detta examensarbete avser att undersöka hur ortogonala s k. derivataoperatorer kan användas för att förbättra läsbarheten av fluoroskopibilder med hjälp av brusundertryckning och kantförstärkning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar.