I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Phyllis Memorial Childrens Home and Academy är beläget utanför Nakuru i västra Kenya. Barnhemmet grundades år 2000 av Jacinta Njoroge och under tolv år har en kraftig expansion och utveckling skett. Det som började som ett privat finansierat initiativ är numera en väletablerad verksamhet som finansieras av ett organiserat bistånd. Ansvariga i organisationen har efterfrågat en plan för framtida utveckling av platsen med fokus på helhetsperspektiv och långsiktighet. Detta examensarbete har för avsikt att fungera som diskussionsunderlag för den fortsatta planeringen och utvecklingen av platsen Phyllis Memorial Childrens Home and Academy. Vilka riktlinjer och principer bör styra den framtida utvecklingen och hur kan dessa ges en fysisk gestaltning? Förslaget innefattar bland annat idéer till sanitetslösning med kombinerad tvättplats, plan för plantering av fler träd och förslag på hur man kan skapa fler platser för social aktivitet.

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation.Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfälle i livet av svår till måttlig smärta. En stor del av dessa är också sjukskrivna och/eller får vård för sina besvär. Hos personer med långvarig smärta kan man utgå ifrån ett biopsykosocialt synsätt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar på olika sätt för att uppnå ett gott resultat. Vid transdisciplinära multimodala teamarbeten är flera professioner inblandade, deras insatser är synkroniserade och en stor vikt läggs vid att patienten är delaktig i beslutsfattandet.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Sandvik är världsledande inom tillverkning av skärverktyg och finns etablerat i 130 länder världen över. De tre största marknaderna är Asien, Europa och Nordamerika. Inom Sandvik koncernen finns dotterbolaget AB Sandvik Coromant som är organiserat under affärsenheten Sandvik Tooling. Examensarbetet utfördes på AB Sandvik Coromant i Gimo där tillverkning av hårdmetallskär sker. Produktionen av hårdmetallskären styrs av kundordrar genom att ordrarna prioriteras efter leveransvecka.

Den här uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som är anställda i kommunalt socialt arbete, belyst både ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frågeställningar utifrån de tre huvudområdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrågor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskällor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrågas. Jag har även tagit reda på hur viktig kompetensutvecklingen är för socionomerna och vad det är som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillämpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur är kvaliteten på dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan där hänsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har också undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser när det gäller kompetensutvecklingsfrågor.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommensjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbetamed en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggandearbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är attöka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk förhälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjandeprocesser. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete.Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter ochegenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för HälsofrämjandeSjukhus och Vårdorganisationer.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om sjukhuskuratorerna använder sig av förhandlingsstrategier i förhållande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om så var fallet, ville vi även ta reda på vilka strategier det är. Dessutom ville vi även ta reda på i vilka situationer kuratorerna kände att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrång på deras ansvarsområde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvården.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsområde ofta går in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gå in på kuratorns arbetsområde och ta över.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder? MetodStudien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

AT Modellprodukter är ett familjeföretag som växt snabbt och utvecklats mycket de senaste åren. Problemformuleringen består i att AT saknar ett organiserat arbetssätt utan standarder och rutiner. Detta uttrycker sig i en upplevd osäker kvalité och ineffektivitet inom verksamheten. Osäkerheten och ineffektiviteten är tydlig, eftersom processerna inte är definierade och mycket oklarheter finns kring ansvar och befogenheter.   Bakgrunden ovan är utgångspunkten för denna rapport som är resultatet det examensarbete som avslutar min utbildning till högskoleingenjör inom innovation, produktion och logistik vid Mälardalens högskola. Lösningsprocessen innebär inledningsvis identifiering och beskrivning av AT:s kärnverksamhet.

BakgrundLångvarig smärta är ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, påverkas av många faktorer och är svår att värdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vårdgivaren är en allmän misstro mot patienten med långvarig smärta. Smärtproblematiken ställer höga krav på alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvären samt på deras förmåga att stödja patienten. En särskild fokus ligger på hur vårdgivaren bemöter patienten med långvarig smärta.

Inledning Inom den psykiatriska vården blåser förändringens vindar. Det finns exempel på hur nytänkande kan skapa mer ändamålsenliga lokaler. Vårdmiljö innefattar både den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Vårdmiljön påverkar hälsa och välbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa.