Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ?slarvar? med att använda en skonsam arbetsteknik.

Syftet med denna studie är å ena sidan att öka förståelsen för medarbetarnas upplevelser av att bära arbetskläder i publika organisationer, å andra sidan att öka förståelsen för arbetsklädernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. Området verkar vara relativt outforskat men kläder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar kläderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol både internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. Här återfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande känsloarbete.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie.

Studien har genomförts vid en av Norrbottens största industrier där tre arbetsgrupper har undersökts i syfte att studera hur och om den psykosociala arbetsmiljön påverkar medarbetarna till att arbeta sjuknärvarande. Analysen utgick från den teori som jag tagit del av samt respondenternas beskrivningar av olika upplevelser gällande arbetskrav, egenkontroll, stöd och sjuknärvaro. Resultatet visar att samtliga undersökta arbetsgrupper upplever att den psykosociala arbetsmiljön direkt påverkar sjuknärvaron. Faktorer som hög arbetsbelastning, att arbete samlas på hög, lojalitet mot kollegor samt svårigheten för andra att ta över visade sig vara avgörande för respondenterna att arbeta trots sjukdom. Andra faktorer som att arbetsuppgifterna kräver medarbetarnas närvaro, rädsla att missa något roligt, tidsmässiga deadlines och pressen av att leverera i tid visade sig också påverka sjuknärvaron.

SammanfattningMässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet.Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik.

Syftet är att ta reda på hur rektorerna ser på den nya lärarlicensen och hur de tror att den kommer att påverka deras yrkesroll samt skolan som en institution. -          Vilken är rektorernas inställning till lärarlegitimationen?-          Vilka organisatoriska och ekonomiska förändringar för skolan anser rektorerna att lärarlegitimationen kommer bidra till?-          Vad anser rektorerna att Lärarlegitimation kan ge för konsekvenser på elevernas utveckling?-          Vad anser rektorerna att det finns för svårigheter och hinder med införandet av lärarlegitimation? MetodVi har valt enkätundersökning som metod på grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och därför är en kvantitativ undersökning bäst lämpad. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi använder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor från varje län (21 län, 336 enkäter). Alla frågor utom en är så kallade strukturerade frågor med svarsalternativ så att vi får standardiserade svar.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vårdgivare och bygger på patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vård och delaktighet finns utformade i hälso- och sjukvårdslagen, men forskning visar att svensk sjukvård brister när det gäller att sätta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vård, med förbättrad hälsa hos patienten och kortare vårdtid, har det visat sig vara svårt att implementera den i den kliniska praktiken. Omvårdnaden på många sjukhusavdelningar präglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vård, vilket försvårar införandet av en strukturerad personcentrerad vård.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på förutsättningar för att implementera en strukturerad och hållbar personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vårdorganisation skapar förutsättningar för att lyckas implementera en hållbar personcentrerad vård genom förändring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvården. Förändring kan ske genom att arbeta med utveckling på många plan från fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner. Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats.

Syfte: Studien fokuserar på sambandet mellan de åtgärder som skrivs i elevernas åtgärds-program på skol- och gruppnivå samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag främjar en god lärmiljö.Frågor som förtydligar syftet är:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen när det gäller vikten av en bra lärmiljö?Hur används specialpedagogens stöd när åtgärdsprogram upprättas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av åtgärdsprogram att fokus mer hamnar på skol- gruppnivå än om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras åtgärder på skol- och gruppnivå som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet är studiet av hur människor lär och formas genom språk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) är de kommunikativa processerna förutsättningar för människans lärande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet är språkets användning beroende av den praktik den ingår i.