Sök:

Sökresultat:

327 Uppsatser om Organisatoriskt fält - Sida 22 av 22

Distansmöten i arbetslivet : Vilka skÀl finns det för att hÄlla möten pÄ distans och hur hanteras distansmöten pÄ bÀsta sÀtt?

NÀr vi skriver detta examensarbete, Är 2008, Àr debatten om miljön stor om hur konsumenten,företagen, staten etc. kan minska sin miljöpÄverkan genom att jobba smartare. Inomföretagen bedrivs som bekant ett stÀndigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader.Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hÄllas pÄ distans, ett omrÄde somgÄr bÄda debatterna till mötes.Eftersom mÄnga mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller Äker bil för att komma till ochfrÄn möten sÄ genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnadersamtidigt som det ger en minskad miljöpÄverkan. Vi har i vÄr studie nÀrmare undersökt hurdistansmöten bedrivs idag inom de tvÄ företag som vi Àr verksamma inom, vilka policysoch verktyg som finns för att frÀmja dessa och hur deltagarna sjÀlva ser pÄ saken. Detta föratt fÄ svar pÄ de forskningsfrÄgor som vi gemensamt arbetat fram i samrÄd med vÄr handledare.ForskningsfrÄgorna Àr följande, Vilka skÀl finns det till att hantera möten pÄ distansjÀmfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras pÄ distans? Hurkan effektiva och kvalitativa möten hÄllas pÄ distans? Hur kan en organisation frÀmja distansmöten?VÄrt syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra tydliga mönster angÄende vilka möten en organisationhanterar pÄ distans och i sÄ fall skapa en djupare förstÄelse för dessa och de riktlinjersom idag finns för distansmöten.

En studie om personal anstÀllda pÄ bemanningsföretag pÄ temat tvetydigt medlemskap och organisatorisk identitet

Detta Àr en studie över hur det Àr att vara anstÀlld under förhÄllanden av en organisatorisk tvetydighet. Det Àr ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat pÄ anstÀllda hos bemanningsföretag dÀr den anstÀllde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag pÄ samma gÄng. Syftet med studien Àr att förstÄ hur personal anstÀllda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhÄllanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil Àr uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvÀgens angreppssÀtt och en kvalitativ forskningsstrategi.Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser pÄ sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den.

PÄ dagsagendan: Bloggar och Facebook : - En kvalitativ undersökning om tvÄ företags anvÀndning av sociala medier

Uppsatsen avser att undersöka hur företag anvÀnder sig av sociala medier. Syftet Àr att undersöka dels hur anvÀndningen utav sociala medier gÄr till rent organisatoriskt pÄ de tvÄ valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida pÄ Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frÄgestÀllningar gÀllande transparens, trovÀrdighet samt nya mediers pÄverkan att förÀndra existerande beteenden, ska uppsatsen Àven försöka klargöra vilka praktiker företagen anvÀnder sig av pÄ plattformarna för att framstÄ som trovÀrdiga. Uppsatsens syfte utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna?Vilka arbetssÀtt utvecklar företagen i relation till anvÀndningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens nÀrvaro pÄ de sociala medierna?Metoden som valts för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten pÄ de sociala medierna (tvÄ frÄn varje företag).

Ett fastighetsföretags syn pÄ konkurrens, energi och
Greenbuilding: en fallstudie vid GalÀren i LuleÄ AB

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

Optimering av motorbalk : Tillhörande ArbrÄ Sikt & Matares fraktioneringssikt ASF 318

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

ÖversĂ€ttandet av grön IT : Fallet GITaudit

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Kompetensutveckling i call centers, utopi eller utmaning?: genomförande och utvÀrdering av Projekt Helhetssyn vid Kalix Tele24

Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.

Elva kvinnors tankar och upplevelser av akademin: en studie av maktstrukturer vid LuleÄ tekniska universitet

Vid universiteten finns en problematik som bestÄr i att kompetenta kvinnor tenderar att lÀmna verksamheten. Under Ären 2003-2004 lÀmnade 140 kvinnor LuleÄ tekniska univer-sitet (LTU) pÄ grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av mÀn, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna Àr kvinnor. Denna bild visar en organisation dÀr toppen av hierarkin Àr mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid LuleÄ tek-niska universitet och som pÄverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.

TillÀmpning av uppdragstaktik och kommandostyrning i marinen

Marinen mÄste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan sÄvÀl nationellt som internationellt.Detta stÀller höga krav pÄ nyanserad anvÀndning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlÀgga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar grÀns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen Àr svÄrdefinierade och tolkas pÄ olika sÀtt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel pÄ faktorer som pÄverkar den enskildes uppfattning om huruvida det Àr ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller ocksÄ vara sÄ att kommandostyrning kommer bÀst till sin nytta vid lÀgre konfliktnivÄer samt vid funktionsledning. För att sÀkerstÀlla ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svÄr överskÄdliga situationer tvingas till delegering av beslutsrÀtten, om hur uppgifter skall lösas till understÀllda chefer.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ?

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning

Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.

Vad gör ledaren för att genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlÀtta medarbetarens lÀrande?

Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsÀtta uppdragsgivarens förvÀntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala vÀrderingar för ökat lÀrande hos medarbetare. Centralt Àr ledarens praktiska görande för att underlÀtta lÀrande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förstÄelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som anvÀnds för organisatoriskt lÀrande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsÀtta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lÀrande organisation. Den mest framtrÀdande teorin Àr Senges teori (Senge 1990, 1994) om lÀrande organisation.

<- FöregÄende sida