Sökresultat:
883 Uppsatser om Organisatoriskt Lärande - Sida 24 av 59
Och sÄ levde de lyckliga i alla sina dagar? : En studie om nÀtverksförÀndringar vid företagsförvÀrv
FöretagsförvÀrv har blivit ett allt vanligare tillvÀgagÄngssÀtt för företag att vÀxa och bli mer konkurrenskraftiga. MÄnga tidigare studier har fokuserat pÄ vad som sker organisatoriskt med de företag som slÄs samman vid ett förvÀrv, samt hur detta pÄverkar företagskulturen. Mindre fokus har riktats pÄ vad som hÀnder med de involverade företagens nÀtverksstrukturer i form av kunder och leverantörer. Syftet med denna studie Àr dÀrför att studera hur relationer till kunder och leverantörer pÄverkas av ett företagsförvÀrv samt undersöka huruvida syftet med förvÀrvet pÄverkar eventuella nÀtverksförÀndringar. Den metod som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie dÀr fyra företagsförvÀrv har granskats.
Upp pÄ tÄ, snabba fötter! : En kvalitativ studie om feedback i idrottsundervisningen pa? ho?gstadiet
Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.
En förÀndringsanalys av icke-funktionella krav för ett affÀrssystem med fokus pÄ tjÀnsteorienterade lösningar.
IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.
Redan f?r sent? En analys av begreppet beaktansv?rd kroppslig f?rs?mring och l?ngsamt framskridande skada i svensk r?tt
Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.
Fast anstÀllning kan ge lÄg arbetsmotivation
Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.
F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En
Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och
globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt
avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin
sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.
Implementering av affÀrssystem ? ett verksamhetsprojekt
Trots att en misslyckad implementering av ett affÀrssystem kan fÄ allvarliga konsekvenser för verksamheten sÄvÀl ekonomiskt som organisatoriskt, har affÀrssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten vÀljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har dÀrför fokuserat pÄ att identifiera kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem. Men trots denna kÀnnedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade dÀrför till att bidra med kunskap gÀllande vad som Àr kritiskt vid implementering av affÀrssystem. För att uppnÄ studiens syfte krÀvdes kunskap dels om vilka faktorer som Àr kritiska vid implementering av affÀrssystem, men Àven vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ gÀllande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi dÀr insamling av empiri genomfördes med hjÀlp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lÄng erfarenhet gÀllande implementering av affÀrssystem.
Den etiska förvaltningen : En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007 - 2014
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Arbetsmiljöarbete hos framgÄngsrika mikro, smÄ och mellanstora företag : -utifrÄn företagsledarnas beskrivning
NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..
Att hantera tid : En fallstudie av medarbetares sÀtt att prioritera i sitt dagliga arbete
Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.
Arbetslöshet bland unga vuxna : Ăr som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
LÀkarordinerad motions utveckling och öde i VÀsterÄs- en dokumentanalys
AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i VÀsterÄs 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig pÄ sjukskrivna mÀnniskor. Fem Är senare startade LÀkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i VÀsterÄs till 1996 dÄ den avvecklades. Syftet med studien Àr att visa hur verksamheterna sÄg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes pÄ landstingsarkivet i VÀsterÄs.
Styrning och kontroll med ett styrkort.
Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.
Informationsstyrning - Ăr information alltid en tillgĂ„ng? - En studie i fyra företags interna processer för hantering av beslutsstödjande information
Bakgrund och problem: Information Àr tack vare dagens moderna affÀrssystem inte lÀngre nÄgon bristvara. Att inför viktiga beslut fÄ fram rÀtt information vid rÀtt tidpunkt Àr problematiskt och nÄgot som fÄ företag lyckas med pÄ ett effektivt och kostnadsmedvetet sÀtt. Oftast Àr informationen inför besluten undermÄlig. Syfte: Huvudsyftet Àr att undersöka om ovan beskrivna problem föreligger och, om sÄ Àr fallet, utreda vilka bakomliggande faktorer som orsakar detta, samt att ge förslag pÄ lÀmpliga ÄtgÀrder för att komma till rÀtta med problemet. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dÀr beslutsfattare inom fyra olika organisationer har intervjuats i Àmnet.
Formellt och informellt lÀrande : En studie om andrasprÄksinlÀrning i engelska
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.