Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftetmed denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling.Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsväxling.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Före år 2009 låg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till länsstyrelserna. Kontrollresurser i antal årsarbetskrafter minskade något efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade på minskade med 22 % första året och året därpå med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största källorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist på samordning, organisatoriska begränsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handläggare är ett yrke där hot och våld förekommer, inte bara under inspektioner utan även i sociala medier.

Problem: Mediestrategier ingår som en del av en organisations kriskommunikation och massmedier spelar en viktig roll för organisationer både i tider vid kris och i tider utan kris. Norrtimmer är ett företag som under 90-talet gick igenom en stor kris. Företaget saknade vid detta tillfälle mediestrategier. Uppsatsens syfte var att genom utredning av Norrtimmers mediehantering under krisen få förståelse för mediestrategiers relevans för organisationer som befinner sig i en krissituation. Frågeställningarna var 1) Hur agerade Norrtimmer gentemot massmedier i krissituationen?; 2) Varför agerade företaget som de gjorde?; 3) Vilka möjligheter respektive risker finner vi med deras agerande? Slutligen avsåg vi att utifrån ovanstående frågeställningar ge förslag på vad Norrtimmer kunde göra och kan göra inför framtida kriser gällande mediehantering.Metod: Den undersökningsmetod som användes för att insamla empiriskt material för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun, här i form av enskild intervju.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjärer inom socialt arbete inom sjukhusvården och än i dag finner vi dem där. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter på sjukhus. Vi blev nyfikna på hur lika eller olika dessa yrken egentligen är och vad som döljer sig bakom en sådan här samexistens och bestämde oss att undersöka saken närmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vårt examensarbete. Uppsatsen som du håller i din hand eller har på skärmen är resultatet av detta arbete.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? från att lära andra till att lära av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det.

Kunskap är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fått utökat fokus av både företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebär ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jämförelse med en typisk hierarkisk organisation, då projekten är temporära vilket påverkar lärandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgångspunkt ämnar detta examensarbete närmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frågeställningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi är lämplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbättrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frågor har en djupgående fallstudie utförts på Sweco Management.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde Detta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt hur anställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse för fenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan man säga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter att skapa en större förståelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar på samtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal? Metod och teori Jag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.