Sökresultat:
988 Uppsatser om Organisatoriska skäl - Sida 65 av 66
AffÀrsnÀtverk och deras betydelse för smÄ tillmedelstora teknikföretag i miljöteknikbranschen
PÄ senare Är har en ökad förstÄelse för klimatförÀndringar och det industriella samhÀlletspÄverkan pÄ miljön lett till en ökad efterfrÄgan och behov av miljövÀnlig teknologi. Om detpostmoderna samhÀllet skall kunna fortsÀtta utvecklas mÄste det anpassas efter naturensförutsÀttningar och aktivt motverka de utslÀpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen pÄjorden.I svallvÄgorna frÄn detta hot ser vi just nu en vÀxande marknad för miljöteknik, bÄde i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lÄng tradition av att utveckla hÄllbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hÄllbar energiproduktion eller minimera giftiga utslÀpp frÄn sopförbrÀnningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag Àr smÄ till medelstora (SME) med storpotential att bli vÀxa och bli framgÄngsrika aktörer pÄ den globala marknaden. För att nÄ denglobala marknaden finns ett antar hinder som mÄste övervinnas. Dessa hinder Àr oftakorelaterade med SME-företags begrÀnsningar i kapital och resurser.
NĂ€tverksorganisation i kommunal verksamhet
Den hÄrdare ekonomiska verkligheten stÀller nya krav pÄ nÀringslivet. Effektiviseringen av hushÄllning med knappa resurser i en alltmer förÀnderlig omvÀrld Àr ett aktuellt tema inom alla omrÄden sÄsom privata som offentliga verksamheter. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att belysa tillÀmpningen av nÀttverksorganisationsform som en effektivare samarbetsform mellan organisationer i en ostabil ekonomisk miljö. I uppsatsen anvÀndes ett tolkande synsÀtt som Àr typiskt för ontologisk inriktning konstruktionism. En kvalitativ forskningsmetod i kombination med ett abduktivt arbetssÀtt passar till den ontologiska inriktningen. PrimÀrdata samlades genom fem intervjuer med nyckelpersoner som hade ansvar för vissa omrÄden i ett tvÀrsektoriellt projekt i en kommun.
KartlÀggning och effektivisering av bilar inom Àldreomsorg
Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Norrbys kommundel som Àr en del av BorÄs. Syftet med arbetet var att kartlÀgga och analysera Àldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och anvÀndandet av bilarna och Àven hur detta skall gÄ till. För att genomföra detta uppdrag och fÄ en teoretisk grund att stÄ pÄ har lÀmplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom Àldreomsorgen har genomförts för att fÄ ingÄende information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i vÀstra BorÄs dÀribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, EkÄs och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i vÀstra delen av BorÄs centralort.
Utveckling av provanordning för svivlar Ät BrÀcke Mekan AB: frÄn idé till fÀrdig maskin
BrÀcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar Ät Engcon
Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan
ses pÄ grÀvmaskiner. De Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa.
Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegrÀnsat antal varv runt den egna
axeln samt upprÀtthÄlla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg
och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grÀvmaskinen inte behöver
förflyttas lika mycket som dÄ en rotortilt inte anvÀnds. Sviveln som BrÀcke
Mekan AB tillverkar Àr sÄledes en mycket viktig komponent i rotortilten.
Skulle nÄgon svivel inte fungera sÄ som det Àr tÀnkt blir det stora kostnader
för att ÄtgÀrda detta dÄ svivelns placering Àr mycket central i rotortiltens
konstruktion.
MÄlet med projektet Àr att ta fram en ny provanordning för att testa de av
BrÀcke Mekan AB tillverkade svivlarna i ett sÄ autentiskt tillstÄnd som
möjligt.
Utveckling av provanordning för svivlar Ät BrÀcke Mekan AB:
frÄn idé till fÀrdig maskin
BrÀcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar Ät Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses pÄ grÀvmaskiner. De Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegrÀnsat antal varv runt den egna axeln samt upprÀtthÄlla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grÀvmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som dÄ en rotortilt inte anvÀnds.
KartlÀggning och visualisering av processer : Utveckling av styrsystem till drivlina
Detta examensarbete har utförts pÄ Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tÀlje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltsÄ motor och vÀx-ellÄda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgÄngspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bÀttringar av den. Denna bild blir Àven ett sÀtt att samla det organisatoriska lÀrandet och underlÀtta kunskapsöverföring.KartlÀggningen har skett genom intervjuer med cheferna pÄ avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfÀllen sammanstÀlldes till en nulÀgesbeskrivning av avdelningens arbete.
NÀr liten blir stor : organisationskulturers förÀndring vid fusioner av myndigheter
Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgÄenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna Àr att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar dÄ de kan skapa negativa effekter, frÀmst pÄ grund av kulturskillnader mellan de samgÄende myndigheterna.FörÀndringar Àr nÄgot som uppstÄr frekvent i organisationer och nÄgot som dÄ pÄverkas i stor utstrÀckning Àr organisationskulturen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur organisationskulturer förvÀntas bli pÄverkade i samband med en fusion. Fokus ligger pÄ de kulturella skillnader som finns mellan samgÄende myndigheter, dÀr den ena organisationen Àr större och har mer inflytande Àn den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förÀndringar i organisationen, dÀr mÀnniskan har en huvudroll för utfallet av fusionen.
Inkluderande undervisning
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader i undervisningen som finns mellan en grundsÀrskoleklass och en grundskoleklass. Undersökningens metod Àr strukturerade observationer genomförda av tvÄ observatörer i en grundskoleklass och i en sÀrskoleklass pÄ samma skola. Olika aspekter av undervisningen observerades, av vilka nÄgra kan anses utgöra förutsÀttningar för en inkluderande undervisning. Dessa Àr: samarbete mellan pedagoger i undervisningen, ledarskapsmodeller, cooperativt lÀrande (samarbetsinlÀrning), dynamisk pedagogik samt samarbete mellan pedagoger i problemlösande undervisning. Resultatet visar pÄ likhet mellan de bÄda skolformerna betrÀffande anvÀndandet av en organismisk modell med ett demokratiskt ledarskap, dÀr grundsÀrskolans pedagoger endast anvÀnder det aningen mer frekvent Àn grundskolans pedagoger.
Chefer - Morgondagens bristvara? - en studie om chefsförsörjning
Uppsatsens huvudproblem: Grunden för uppsatsens problematik baseras pÄ den stora generationsvÀxling som förvÀntas ske inom det svenska nÀringslivet under den kommande tioÄrsperioden. Enligt en fÀrsk undersökning berÀknas cirka hÀlften av totalt 500 000 svenska chefer dÄ försvinna frÄn nÀringslivet. Detta beror till stor del pÄ att den beryktade 40-talist generationen kommer att gÄ i pension och pÄ sÄ sÀtt lÀmna en stor lucka efter sig. Kommande generationer har dÀrför en stor roll att axla, samtidigt som omvÀrldskraven pÄ företagsledare tycks öka. Denna chefsbrist förvÀrras av att kommande generationer, sÀrskilt 70-talisterna, verkar ha en annorlunda och mer negativ instÀllning gentemot chefsjobbet.
Burmesiska exilmedier : utmaningar och hinder under flytten hem
Den hÀr studien Àr utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som dÀrifrÄn verkar i exil. Sedan 2011 har omvÀlvande politiska samhÀllsförÀndringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pÄgÄende demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frÄgestÀllningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pÄgÄende demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhÄllandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrÄn Burma eller i exil som pÄverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstÄs i förhÄllande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras pÄ teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade lÀnder, lÀnder under samhÀllsförÀndring och alternativa medieformer.
Vad gör ledaren för att genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlÀtta medarbetarens lÀrande?
Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsÀtta uppdragsgivarens förvÀntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala vÀrderingar för ökat lÀrande hos medarbetare. Centralt Àr ledarens praktiska görande för att underlÀtta lÀrande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förstÄelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som anvÀnds för organisatoriskt lÀrande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsÀtta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lÀrande organisation. Den mest framtrÀdande teorin Àr Senges teori (Senge 1990, 1994) om lÀrande organisation.
Konstruktionen av offer i den rÀttsliga argumentationen om vÄldtÀkt : en problematisering av hur förestÀllningar om kön och sexualitet inverkar pÄ förstÄelsen av vÄldtÀkt
Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.
Work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv : Om arbetsgivares arbete och instÀllning mot work-life balance
I och med att tid spenderad pÄ arbetsplatsen verkar fortsÀtta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benÀmns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans Àr att arbetssfÀren Àr för dominerande och lÀmnar kvar för lite tid till övriga sfÀrer. DÀrför har syftet i denna uppsats varit att öka förstÄelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda pÄ vad de har för instÀllning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda pÄ deras instÀllning Àven ta reda pÄ vilka olika sÀtt arbetsgivare arbetar med work-life balance pÄ och vilka nyttor de sÄg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör Àmnet work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv.
Business Intelligence-system och deras inverkan pÄ rationellt beslutsfattande : En studie pÄ tvÄ företag
I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).
VÀgen till bÀttre integrationer pÄ Sydkraft NÀt ? med fokus pÄ organisatoriska förÀndringsprocesser vid förvÀrv
Att integrera eller fusionera företag Àr ingen enkel uppgift, vilket historien har visat. Det finns mÄnga exempel pÄ fusioner som pÄ förhand sett mycket lovande ut men nÀr integrationsarbetet har tagit vid har resultatet inte blivit det avsedda. Ibland har fusioner till och med resulterat i att de bÄda företagens vÀrde minskat. Samtidigt har processen kostat mycket tid och pengar. Det finns ocksÄ exempel pÄ fusioner som fallit vÀl ut för bÄda företagen.