Marinen måste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan såväl nationellt som internationellt.Detta ställer höga krav på nyanserad användning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlägga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar gräns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen är svårdefinierade och tolkas på olika sätt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel på faktorer som påverkar den enskildes uppfattning om huruvida det är ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller också vara så att kommandostyrning kommer bäst till sin nytta vid lägre konfliktnivåer samt vid funktionsledning. För att säkerställa ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svår överskådliga situationer tvingas till delegering av beslutsrätten, om hur uppgifter skall lösas till underställda chefer.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Examensarbetet har utförts på Scanias avdelning för forskning och utveckling i Södertälje, mellan september 2010 och februari 2011. Syftet med projektet var att studera hanteringen av indata kring två mjukvaruprogram som Scania erbjuder för att simulera prestanda och vissa fysiska egenskaper hos lastbilar och bussar. Projektet har haft tre övergripande delar:Kartläggning av informationsflöden och orientering i arbetssätt, system, med meraRiskanalys och utvärdering av befintliga processer för indatahanteringUtveckling av förbättringsförslag och rekommendationerArbetet inleddes med en litteraturstudie där ämnen relevanta för projektet, så som informationshantering och produktutveckling, studerades. Parallellt med detta utfördes ett antal intervjuer med personal på Scania som alla var involverade i hanteringen av den aktuella informationen. Resultatet av intervjuerna sammanfattades i flödesscheman, där informationskällor och -flöden illustrerades.

Datum: 2011-01-21Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls? och teknikutveckling, HST,Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Gunstad och Anna LindgrenTitel: Arbetsmotivation ? En studie av ICA Hacksta lagret, VästeråsHandledare: Magnus Linderstöm, lektor i ekonomi vid Mälardalens HögskolaNyckelord: arbetsmotivation, företagskultur, ledarskap, arbetstillfredsställelse, arbetsmiljöFrågeställning: Vilka organisatoriska förhållanden är utmärkande för arbetsmiljön och arbetsmotivationen för lagerpersonalen på ICA Hacksta?Vilka organisationsförändringar kan genomföras för att påverka de anställdas motivation och arbetsförhållanden?Syfte: Syftet är att utföra en fallstudie på ICA Hacksta lagret i Västerås där granskning av organisationsfaktorn arbetsmotivation görs för att undersöka hur anställda upplever arbetsmiljön. Syftet är även att komma fram till förbättringsförslag för att öka arbetsmotivationen på arbetsplatsen.Metod: Vi har utfört en fallstudie där både kvalitativa och kvantitativa undersökningar ingått.  Studien baserades på primärdata i form av intervjuer och enkätundersökning samt sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnena arbetsmotivation, företagskultur, ledarskap och personalkoncept. Kvalitativa personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen hade 80 respondenter samt åtta semistrukturerade personliga intervjuer.  Resultatet analyserades sedan genom teorier inom valda ämnesområden.Slutsats: Enkätundersökningen visade att anställda idag inte är missnöjda i den utsträckningen vi tidigare uppfattat.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på en hälsocentral. Arbetet innebär att bedöma, hänvisa, ge råd och stöd, samt utföra omvårdnad. Distriktssköterskan måste anpassa sitt arbete och sina beslut efter ekonomiska, tekniska, organisatoriska och vetenskapliga aspekter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på en hälsocentral.Metod: En kvalitativ deskriptiv metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor från sex olika hälsocentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vid analysen framkom sex huvudkategorier; ett professionellt bemötande är viktigt för patienterna, organisation och struktur är avgörande för arbetet, arbetsmiljön påverkar arbetet på olika sätt, kollegialt samarbete på arbetsplatsen är betydelsefullt, några områden kan förbättras, svårigheter och utmaningar finns i arbetet.

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Alla organisationer, oavsett verksamhetsinriktning, är i behov av att planera sin verksamhet. En särskild form av planering som fokuserar på den närmsta framtiden är budgetering. Budgeteringens betydelse varierar från organisation till organisation och diskussioner kring budgeteringens syften och om företeelsen är under utveckling eller avveckling förekommer ? men i de flesta verksamheter utgör budgetar och den process som leder fram till dem en viktig del av den ekonomiska styrningen.Författarna till den föreliggande studien undersökte ett företags befintliga budgetsystem och dess funktioner och analyserade det innovativa klimatet på arbetsplatsen. Författarna undersökte även korrelationen mellan budgetsystemet och innovation; vilka innovationsfrämjande respektive innovationshämmande effekter systemet har samt om och i så fall hur budgetsystemet kan användas som ett verktyg för att stärka det innovativa klimatet på företaget.

Bakgrund: Sjuksköterskor på neonatalavdelningar arbetar ofta i nära relation med föräldrar till för tidigt födda barn. Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn kan påverka förälderns psykiska hälsa, anknytning till barnet samt påverka barnets välmående och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades åtta kvinnliga barnsjuksköterskor vid två jämförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det är som driver människor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag ämnar än så länge se dels på de organisatoriska förhållanden under vilka beslut fattas, strukturella förändringar i samhället. Jag kommer att titta på sociala förhållanden dels människor emellan och dels deras förhållande till rätten och om dessa har påverkats av de strukturella förändringar som har skett.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget.Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? är en nätverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlägga enskilda aktörers nätverk samt besvara frågeställningarna vilka förutsättningar för informationsspridning och group performance som går att härleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nätverk. Studieobjektet för uppsatsen är MTR Stockholm som på uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmärksammat att verksamhetsomårdet lokalvården klarat sina uppdrag med bravur senaste året efter att vissa organisatoriska förändringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom därigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvården vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsområden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter på olika positioner i organisationen inkluderats i studien.