Syftet med uppsatsen Àr att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. VÄrdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till mÀnniskor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att mÄnga patienter aldrig fÄr nÄgon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förstÄelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor sjÀlva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett Ärs erfarenhet av att vÄrda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen Äterkom stÀndigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera pÄ tre nivÄer; den individuella nivÄn, den organisatoriska nivÄn samt pÄ den normativa nivÄn.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur nÄgra pedagoger i sin praktik anvÀnder och uppfattar de tre framgÄngsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lÀrandemiljö. Dessa framgÄngsfaktorer Àr pedagogens etiska förhÄllningssÀtt, organisatoriska förmÄga samt förmÄga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gÀller att skapa och medverka till goda lÀrandemiljöer. Pedagogen Àr verkligen dirigenten för goda lÀrandemiljöer..

Dagens polisutbildningsförordning Àr frÄn 1998. Den 16:e april 2008 presenterade polisutbildningsutredningen sina förslag för en förÀndrad polisutbildning för Justitieminister Beatrice Ask. Hur har kraven sett ut inför arbetet med att förÀndra dagens polisutbildning och hur har tankegÄngarna gÄtt pÄ landets polismyndigheter? Resultaten jag fÄtt fram visar att den framtida polisen kommer att se nÄgorlunda annorlunda ut Àn vad dagens nyexaminerande polisstudenter gör. Mina resultat visar ocksÄ att den volymökning som skett i och med Alliansens vallöfte av ökat antal poliser, har lett till organisatoriska och ekonomiska förÀndringar inom polisen..

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssĂ€tt ("Resource Management") innebĂ€r kortfattat att varje medarbetare har tvĂ„ chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bestĂ„ende av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förĂ€ndringsledare, samt dokumentstudier för att uppnĂ„ studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal vĂ€xelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket pĂ„verkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djĂ€rv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men stĂ€ller oss samtidigt frĂ„gande till hur pass genomförbart detta Ă€r i realiteten, dĂ„ tillrĂ€ckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

I detta arbete har vi undersökt vilka faktorer som Àr viktiga för ett lyckat införande av CASE verktyg i en organisation. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn de faktorer som teorin föresprÄkat och jÀmfört dessa med den empiri som vi har undersökt. De faktorer som vi har funnit i litteraturen har vi delat in i grupperna organisatoriska faktorer, utvecklingsfaktorer och stödjande faktorer. Vi har funnit att hanteringen av dessa faktorer i mÄnga fall skiljer sig mellan teori och empiri. UtifrÄn undersökningen har vi dragit slutsatsen att utvecklingsfaktorer har varit den grupp av faktorer som har pÄverkat införande mest i de undersökta företagen..

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska/engelska ser pÄ anvÀndandet av dramapedagogik som metod i sina Àmnen. Uppsatsen bygger pÄ intervjusvar frÄn Ätta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Kalmar under vÄren 2008. Resultatet visar att mÄnga lÀrare Àr positiva till dramapedagogik men att det Àr fÄ som anvÀnder det i en större utstrÀckning. SkÀlen att inte anvÀnda drama Àr enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svÄrigheter..

Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhÀlle Àr det inte lÀngre frÄgan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frÄgan Àr snarare nÀr och hur vÀl förberedd organisationen Àr för att kunna hantera den. Tsunamin som intrÀffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sÀllan skÄdat slag, den drabbade det svenska samhÀllet i allmÀnhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen Àr starkt omvÀrldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillrÀckligt vÀl förberedda pÄ en kris. För att stÄ bÀttre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris efterstrÀva att dra lÀrdomar av sina erfarenheter.Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbÀttra sin organisatoriska kompetens utifrÄn sina erfarenheter av en kris?Syftet med uppsatsen Àr:Att kartlÀgga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förÀndrats efter Tsunamikatastrofen.

The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ?exclusive humanism?.The research questions are:? What are the authors writing about when describing the secular world- views?? What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11?? Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ?exclusive humanism??The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byrÄkratiskt perspektiv och Àr alltid en utsedd roll. Ledarskap dÀremot kan vara en informell roll dÀr fokus kan ligga pÄ att motivera och leda medarbetare. Dock Àr bÄda i starkt behov av varandra för att nÄ framgÄng. Den organisatoriska vÀrlden har under de senaste Ären haft en stark press pÄ sina chefer och ledare dÀr höga krav pÄ kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrÄgan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Avsikten med det hÀr examensarbetet Àr att studera ramfaktorerna för anvÀndning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lÀrares attityder gentemot anvÀndningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som anvÀndningen av museer i undervisningen kan ha. MÄlet Àr ocksÄ att försöka ta reda pÄ hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbÀttras. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lÀrare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som pÄverkar anvÀndingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer.

Studien handlar om mÄngfald med fokus pÄ tvÄ olika aspekter; mÄngfaldsbegreppet ochmÄngfaldsarbete i praktiken. Med utgÄngspunkt i en stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stadhar vi undersökt hur begreppet mÄngfald tolkas av personer pÄ olika organisatoriska nivÄer, föratt utröna huruvida det verkar rÄda samsyn kring begreppet. Vi har Àven undersökt hur personernapraktiskt arbetar med mÄngfaldsfrÄgor, samt analyserat hur individers tolkningar ochuppfattningar om begreppet relaterar till mÄngfaldsarbete i praktiken.Begreppet mÄngfald Àr svÄrfÄngat och mÄngtydigt och det saknas en fast definition. Denna studieredogör frÀmst för tidigare forskning rörande mÄngfald som organisationsidé samt kritiska studierpÄ omrÄdet. För att skapa förstÄelse för vÄr empiri har vi anvÀnt oss av översÀttningsteori somillustrerar hur mÄngfaldsbegreppet tolkas och sprids inom organisationen.