Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha brÄttom att sÀtta igÄng med projektet och spenderar dÀrmed lite, eller ingen tid alls pÄ en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptÀckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem Àn om de hade upptÀckts i tid. Uppsatsen pÄvisar förstudier som ett preliminÀrt moment som alltid borde vara en inrÀknad del innan ett utvecklingsprojekt pÄbörjas. En förstudie kan besvara om projektet Àr genomförbart med hÀnsyn till företagets förutsÀttningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats Àmnar belysa viktiga aspekter att ta hÀnsyn till i genomförandet av en förstudie och dÀrigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus pÄ företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjÀnster.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den första mÄnadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilka faktorer som skapade ett sÄ stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara pÄ detta stÀlls tre övergripande frÄgor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse fÄr huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av Äterkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehÄllsanalys för att fÄ fram statistik pÄ hur mycket utrymme visa aspekter fÄr samt vilka benÀmningar som görs vid portrÀtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet bestÄr av artiklar frÄn tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvÀrde, medielogik och narrativ berÀttande.Resultatet visade att den frÀmsta faktorn till att fallet uppmÀrksammades Àr genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes förÀldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberÀttelse.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrÄn ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgÄtt en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att fÄ en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgÄ en neuropsykiatrisk utredning. VÄra frÄgestÀllningar har belysts utifrÄn tre teman förvÀntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrÄn ett klientperspektiv, men ocksÄ aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrÄn klienternas utsagor.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr belysa i vilken utstrÀckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskÀrnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i SödertÀlje, dÀr uppsatsen med hjÀlp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala omrÄden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskÀrnor. Följande frÄgestÀllningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskÀrna?Har strategin stÀrkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?PÄ vilket sÀtt kan strategin stÀrka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lÀrdomar kan den hÀr studien ge strategin om regionala stadskÀrnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits Àr att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskÀrnan. Vad gÀller strategins möjlighet att stÀrka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig pÄverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen pÄ strategin, synen pÄ planeringsprocessen och synen pÄ SödertÀlje som kommun, har alla pÄ olika sÀtt inverkat negativt pÄ intresset för den regionala stadskÀrnan och del-regionen.

De positiva interna aspekter som identifieras Àr: FörÀndringsbenÀgenhet inom ledningen, produktionens outnyttjade kapacitet, tillfredsstÀllda anstÀllda, möjlighet att pÄverka arbetssituationen, invanda mönster och rutiner, öppen attityd till utökning av personalstyrka ur ledningens perspektiv, positiv instÀllning till familjeföretagandet, tillit mellan familjemedlemmar, kunskap inom flera arbetsomrÄden, möjligheten att fritt fÄ uttrycka Äsikter samt ansvarstagande.De negativa interna aspekter som identifieras Àr: bristande kÀnnedom om företagsekonomiska termer, avsaknad av officiellt ansvarig person för produktionen, beslutsfattande utanför arbetstid, avsaknad av dynamik i diskussioner i styrelsen, likartade tankesÀtt, avsaknad av affÀrsidé och vision, uppfattning av att en vision inte Àr behövlig, avsaknad av gemensam uppfattning om företagets centrala verksamhet, bristande kommunikation samt kortsiktigt mÄlperspektiv.De strategier som genereras av TOWS-matrisen Àr: att ta vara pÄ och frÀmja personalens invanda mönster och rutiner, utnyttja möjligheten att uttrycka Äsikter, vÀrna om öppenheten gentemot utökning av personalstyrkan, skapa dynamik i diskussioner, anstÀll en ansvarig person för produktionsavdelningen, skapa en gemensam affÀrsidé och vision, uppmÀrksamma vÀrdet i att haen vision, förbÀttra kommunikationen samtliga anstÀllda emellan samt att sprida kunskap om företagsekonomiska termer till samtliga i ledningen..

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om rÄdande styrform, kommunikationsklimat och feedback. Syftet Àr Àven att identifiera vilka aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som ledningen anser vara viktiga för att medarbetarna skall uppleva arbetstillfredsstÀllelse och prestera goda resultat. Vi har Àven identifierat olika aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som kan kopplas mot medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer. Slutligen har vi identifierat om olika grad av osÀkerhetstolerans och sjÀlvtillit hos medarbetarna pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie pÄ en ekonomiavdelning.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Denna studie Àr en fallstudie av ett privat sjukvÄrdsföretag. Studien syftar till att undersöka hur olika gestaltningsteknikersamt gruppers sammansÀttning kan pÄverka diskussioner kring design och dÀrmed fungera som strukturerande resurser församtalet. Studien vidgar begreppet prototyper till att hantera mer Àn de delar som behandlats i tidigare forskning: medium,detaljrikedom och nÀrhet till slutprodukt.Datainsamling har skett vid sex fokusgruppstillfÀllen dÀr tre olika grupper (inom olika delar av en och samma organisation:anvÀndare hos kund, anvÀndare hos systemleverantören och systemutvecklare hos leverantören) har fört en diskussion kringdesignen utifrÄn tre olika gestaltningstekniker (grÀnssnittsskisser, scenarios och dynamiska datorprototyper).Diskussionerna har sedan analyserats i termer av domÀner för interaktionsdesign och aspekter av IT-systemet i anvÀndning.Studiens huvudsakliga slutsatser Àr att gestaltningstekniker pÄverkar vilka domÀner och aspekter som diskuteras varfördesignern kan vÀlja gestaltningsteknik efter vad han eller hon vill fÄ ut av diskussionen. Skisserna bedöms ge den mestheltÀckande diskussionen, medan scenarios fungerar bÀst för dem som inte Àr teknikvana och tar dÄ upp struktur ochfunktion. Datorprototypen lÀmpar sig bÀst för diskussion kring interaktion och presentation.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

PÄ senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpÄverkan som deras verksamhet Ästadkommer. Denna information riktas till en mÀngd olika intressenter, allt frÄn företagets anstÀllda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanstÀlls i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma pÄ olika sÀtt, genom att de Àr obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation dÀr det gÀller att upprÀtthÄlla sin konkurrensposition pÄ lÄng sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar frÄn olika perspektiv. För att organisationer skall uppmÀrksamma lÄngsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sÀtter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affÀrsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affÀrsenhet.

Sammanfattning Syfte-Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga svenska börsbolagens praxisutveckling inom miljöredovisning. Studien har utgÄngspunkt i postulatet monetÀr enhet, postulatet redovisningsenhet och redovisningens kvalitativa egenskaperMetod-I denna studie har kvantitativ metod anvÀnts. Datahar samlats in genom att studera företagens miljöredovisningar som Äterfinns i Ärsredovisningen eller hÄllbarhetsredovisningen. Sedan harinsamladdata presenterats med hjÀlp av deskriptiv statistik. Resultat har sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram.

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund: Fibromyalgi Àr en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smÀrta med hög intensitet och lÄng duration. Symtom vid fibromyalgi karaktÀriseras av smÀrta och fatigue.  MÄnga individer upplever att sjukvÄrden och samhÀllet inte har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi pÄverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehÄllande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vÄrden.