Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

Internet har i över 20 Är pÄverkat samhÀllets förutsÀttningar, sÄ Àven skolans arbetssÀtt och undervisningssituation. FörÀndringarna i samhÀllssektorn avspeglar sig inte minst i samhÀllskunskapsÀmnet bÄde gÀllande innehÄll, administration och kommunikation. Satsningarna pÄ internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frÄnvaro. DÀrav arbetets relevans dÀr syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasielÀrare i samhÀllskunskap beskriver internets pÄverkan pÄ samhÀllet och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i anvÀndande hos de intervjuade lÀrarna.

Syftet med studien Àr att beskriva hur smÄ verksamheter kan skapa riktning pÄ förÀndring genom sina IS/IT-satsningar i ett steg mot att utveckla en IS/IT-strategi. DÄ smÄ organisationer ofta saknar formulerade strategidokument och nÄgon specifikt ansvarig för IT tenderar investeringar att vara impulsiva och brista i anknytning till verksamhetsstrategin. En sÄdan anknytning brukar benÀmnas alignment, vilket kan skapa riktning för framtida IS/IT-satsningar.Genom en fallstudie av en liten organisation med mycket av denna problematik utfördes semistrukturerade intervjuer pÄ ledningsnivÄ inriktade mot företagets marknadsförings- och försÀljningsaspekter pÄ deras hemsida för att vidare applicera ett egenskapat analytiskt ramverk pÄ fallet. Ramverket skapar en utgÄngspunkt utifrÄn vÀrdekedjan för att vidare genom en SWOT-analys utlÀsa styrkor och svagheter för att formulera den strategiska positionen och definiera kritiska aspekter. Genom att undersöka de kritiska aspekterna kan IS/IT-satsningar stÀllas i kontext mot den strategiska positionen för att skapa en grund för att ta fram förbÀttringsförslag utifrÄn de glapp som uppstÄr.I studien har vi kunnat konstatera att det finns skillnader i uppfattning mellan verksamhetens strategiska stÀllningstaganden och vad som faktiskt presenteras i form av IT och vi menar dÀrför att vÄrt analytiska ramverk hjÀlpt oss hitta aspekter som bör arbetas med för att skapa en enhetlig syn mellan verksamhet och IT.Det analytiska ramverket Àr ett förslag pÄ ett strukturerat arbetssÀtt för att uppnÄ alignment i sina IS/IT-satsningar ur ett kontinuerligt förÀndringsperspektiv..

Dagens litteratur innehÄller mycket Äsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frÄgestÀllningar skulle i denna studie besvaras med hjÀlp av en litteraturöversikt och en enkÀtmodell: 1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola som undervisar i teoretiska Àmnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men Àven hur lÀrarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som anvÀndes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades Ätta lÀrare. De resultat som framkom i studien var att lÀrarnas definition av handledning bestod av tvÄ aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. LÀrarnas definition visade att de bÄda aspekterna Àr lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. LÀrarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Inledning: Distriktssköterskor har ett stort ansvar gÀllande blodtrycksmÀtning samt uppföljning av patienter med risk för hypertoni eller som behandlas för hypertoni inom primÀrvÄrden. BlodtrycksmÀtning Àr en undersökningsmetod som förutsÀtter att den utförs korrekt med hÀnsyn till felkÀllor och rÀtt förfarande för att mÀtvÀrdet ska kunna tolkas rÀtt. Det finns ett flertal olika riktlinjer för hur standardiserad blodtrycksmÀtning bör utföras. Att arbeta hÀlsofrÀmjande Àr grundlÀggande i distriktssköterskors förhÄllningssÀtt och samtal kring livsstilsÄtgÀrder Àr en viktig del i samband med behandling och förbyggande av förhöjt blodtryck. Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur blodtrycksmÀtning gÄr till vid besöket hos distriktssköterskan samt vilka aspekter som tas upp i samtalet i samband med besöket.

Jag har formulerat tvÄ teser; om modersmÄlsundervisning gynnar andrasprÄksinlÀrning eller inte. Jag har gjort fyra intervjuer med elever frÄn Ärskurs 9 som handlar om elevers syn pÄ modersmÄl och om dessa intervjuer stödjer nÄgon tes i dessa tvÄ perspektiv. Mina tvÄ frÄgestÀllningar Àr: Hur ser eleverna pÄ sina förstasprÄk? Anser de att modersmÄlsundervisningen har gett dem ett verktyg till att lÀra sig bÀttre svenska? Mina slutsatser Àr att de flesta elever inte tror att modersmÄlsundervisningen har gynnat dem i andrasprÄksutveckling. Detta betyder naturligtvis inte att en hel teori/tes skulle vara felaktig, detta Àr en mindre undersökning som jag jÀmfor med annan forkning.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket bemötande flickor med sjÀlvskadebeteende fÄr av professionella inom olika verksamheter, med inriktning pÄ stöd och behandling. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet;? Hur fÄr flickorna stöd?? Vilken behandling fÄr flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmÀrksammas i det professionella arbetet med flickor med sjÀlvskadebeteende?UtifrÄn en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i VÀstra Götaland. EnkÀterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhÀlsovÄrd, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkÀten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Blandat boende Àr ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier pÄ kvartersnivÄ med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansÀttning som: upplÄtelseformer, hustyper och lÀgenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansÀttning. I en tid dÀr rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, bÄde internationellt som nationellt, finns belÀgg för att det skulle vara av intresse att undersöka pÄ vilket sÀtt blandat boende Àr ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp frÄn en forskningsöversikt som redogör för synen pÄ blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser frÄn tidigare forskning pÄ blandat boende som utvÀrderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt ÄskÄdliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Bakgrund: DÄ bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om Àmnet. MÄnga kvinnor i vÀrlden rekommenderas att sjÀlva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa lÀnder Àven sjukvÄrden rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptÀcka bröstcancer sÄ tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till sjÀlvundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes.

Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans lÀroplaner frÄn 1962 till 2011. Syftet Àr att granska betoningar, skillnader och likheter ur tvÄ aspekter, demokratiuppdraget som innehÄll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhÀllelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan ocksÄ beskrivas som utbildning för och i demokrati och Àr diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och utgÄr frÄn den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebÀr en granskning av vald data, lÀroplaner för grundskolan frÄn 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inlÀst bakgrund, teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning i Àmnet.

En utlandsanstÀllning krÀver mycket frÄn den anstÀlldes sida och Àrkostsam för företaget. För att se till att den utlandsanstÀllde behÄller sittengagemang gentemot företaget krÀvs det dÀrför att denne uppfattar attden fÄr stöd frÄn sin organisation. I vÄr undersökning intervjuade vi trerepatriater och anvÀnde vi oss av enkÀtsvar frÄn tio expatriater frÄn treolika svenska internationella företag. Resultaten tyder pÄ attorganisatoriska stödÄtgÀrder uppfattas av expatriater före och underutlandstjÀnstgöringen. Majoriteten av respondenterna svarade att deuppfattade förÀndringen i sitt engagemang jÀmfört med tiden innan densenaste utlandsanstÀllningen som oförÀndrad eller ökad.