Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete innebär möten med patienter såväl som närstående.Ångest och oro vid kritisk sjukdom är något som inte bara drabbar den enskilde patienten utanhändelserna kan vara lika svåra för den drabbade familjen/närstående. I takt med att demedicintekniska behandlingsmöjligheterna har utvecklats så har ävenintensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsansvar ökat. Omvårdnaden bestäms av patientensoch närståendes behov och avspeglar en integration av kompetens, skicklighet och erfarenhetsom är nödvändig för att möta patientens och närståendes behov. Denna studies syfte var attbeskriva intensivvårdssjuksköterskans vilja och förmåga att möta närstående. Genom enlitteraturstudie har vetenskapliga artiklar granskats.

Genom kontakt med studie och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan blev vi uppmärksammade på att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesärskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nätverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nätverkets resurser kring utslussning av gymnasiesärskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nätverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhäva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna användas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. Utifrån 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts på uppdrag av Creatables som är ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förädla restmaterial från industrin, därav deras slogan Made from Waste.Dagens konsumtionssamhälle förbrukar mycket av jordens resurser och det krävs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att säkra tillgångar för framtida generationer. Creatables är ett ungt projekt med små resurser och således har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssätt och storlek.För att utreda uppgiften har arbetet delats in i två delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram.Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stå på. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten från dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet använts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables.Resultatet är indelat i tre huvudområden.

Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors vision om hur den bästa psykiatriska omvårdnaden borde bedrivas. En tvärsnittsstudie med deskriptiv ansats användes och materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Data samlades in genom en öppen fråga i ett frågeformulär. Tre kategorier kunde identifieras: Förutsättningar för tillfrisknande och en god livskvalitet, Sjuksköterskans roll i förändringsarbete och Organisation och yttre faktorer. Sjuksköterskorna hade många idéer om hur omvårdnaden skulle kunna förbättras och att patienterna behövde möjlighet att utveckla sin självständighet, mer individanpassad vård, autonomi samt mer kunskap och delaktighet.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlända elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskränktes av olika organisatoriska begränsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade också att kuratorerna utgår från ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmärksamma både psykiska och sociala behov.

Karaktären på krig har genom historien förändrats. Andelen konventionella krig har de sista 25åren utgjort mindre än en tiondel av det totala antalet väpnade konflikter globalt. Ettsamlingsbegrepp som inkluderar bl.a. terrorism, uppror, terrorismbekämpning ochupprorsbekämpning är irregular warfare. De internationella insatser som svenska förband kankomma att utföra kommer till del att vara i konflikter som har formen av irregular warfare.Syftet med uppsatsen har varit att ur ett förmågeperspektiv undersöka vilken användbarhetJAS 39C/D-systemet kan anses ha vid insatser som har formen av irregular warfare och vadsom kan utvecklas för att höja användbarheten.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

Denna rapport är skriven inom ramen för magisterkursen Management och på uppdrag av HSB Malmö. Rapporten är indelad i tre delar där den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vårt projektarbete på HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nuläget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bättre ska kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett strategiskt förändringsarbete. Utifrån vårt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser är mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nå större framgång i strategiskt förändringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen på HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

Bakgrund: Idag är alkohol- och drogmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Ett missbruk är en sjukdom med överväldigande konsekvenser för missbrukaren men även dess närstående. Socialt stöd från närstående kan minska risken för återfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar närstående i omvårdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevården utfördes för att belysa deras upplevelser av hur närstående involveras i vården av missbrukare.

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar. Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ?vara glad på arbetet?, att tycka arbetet är ?roligt?, samt att känna att man gör någonting meningsfullt.

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer.