Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy.The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Companies and organizations need to take care of their employees? creative ability. This report gives some examples of work situations that support or prevent creativity. The purpose with this report is to investigate the link between people at work and creativity.It was necessary to delimitate the area and decide which sources to be investigated and presented in the report. The main topic is on sources of creativity, but as more organizations seem to introduce efficiency thinking according to Börnfelt (2009), the interaction between efficiency and creativity is also presented.In this report theory is compared to industrial designers? opinions on creativity.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlärare i grundskolan förhåller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet är också att synliggöra frågor kring förhållningssätt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lärare ska få verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsättningar för lärande. Jag vill även synliggöra lärarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara på ett tydligt sätt vad idéskapande i textilslöjd är. Styrdokument talar om möjligheter till lärande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar på att idéfasen ofta minimeras till förmån för "görande".

Vårt intresse för integrering mellan ämnet svenska och de estetiska uttryckssätten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nämnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frågat hur de tänker kring motivation, kreativitet och lärande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I läroplanen för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] står det att läsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärandet sker i samspel med andra.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Syftet med studien var att undersöka priming med exempels påverkan på skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming såväl som konceptuell priming och mätas utifrån både en användbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var också att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt användbarhet.Primingeffekterna prövades genom ett experiment där 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel på hög originalitet respektive hög användbarhet.Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jämförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper från exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jämförelse av originaliteten och användbarhet hos dessa gruppers lösningar jämfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgång till exempel.

Visuella vägledande element kan höja eller sänka en spelupplevelse. Därför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnå intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vägledande element, nämligen ljussättning, färgkulör, färgmättnad samt objektplacering. Dessa element har använts för att skapa ett visuellt språk i en bana som vi har låtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som väntat, att ljussättning fungerar som det starkast vägledande elementet, samt att respondenterna reagerade på, samt vägleddes av, nämnda element..

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ..

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Titel Livsstilsboenden - Processen kring att kombinera livsstil, service och boende Författare Elisa De Toro, Helene Tigerström & Liv Åström Handledare Cecilia Fredriksson & Örjan Hallgren Problem Det finns en stor mängd forskning inom områdena service, boende och livsstil. Dock ser vi att det saknas forskning kring hur dessa kan kombineras och hur processen kring detta ser ut. Syfte Syftet med denna rapport är att få en fördjupad förståelse kring utvecklingsprocessen för ett projektutvecklingsbolag inom boende, vilket vill skapa förutsättningar för att använda service som en del i ett boendekoncept kring en viss livsstil. Metod Vi har tillämpat en deduktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vår empiri. Vi har använt oss av ett fallstudieobjekt, livsstilsboendet Victoria Park, där vi har gjort åtta intervjuer.

Syfte<br><br>Inom ramen för Mercosur är förevarande arbete uppdelat i två undersökningsområden - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för Mercosur's utbredning och medlemsländer liksom integrationen's uppbyggnad. Härefter är den handel och de investeringsflöden som genererat's föremål för behandling liksom en gränsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar åtta argentinska näringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av Mercosur. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Även i denna del föregå's empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nätverk bildar hörnstenar för affärslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen är att självständigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingående moment basera's på annan forskning, och undersöka des's hållbarhet för en analy's.