Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Ambulanssjukvårdarna i Sverige är en yrkesgrupp som under det senaste årtiondet har påverkats av ett flertal förändringar inom ambulanssjukvården som verksamhet. En markant förändring är att ambulanssjukvårdarna efter den 1 november 2005 på grund av en författningsförändring från Socialstyrelsen inte längre får hantera läkemedel.Syftet med studien är att undersöka hur den organisatoriska förändring som följt av Socialstyrelsens beslut påverkat ambulanssjukvårdarna som yrkesgrupp på ett flertal olika sätt. För att uppnå detta studeras utifrån olika teoretiska resonemang samt en modell för organisationsförändringar hur förändringen och de reaktioner den mött kan förstås och förklaras. Studien bygger på en granskning av olika typer av dokument samt tidigare forskning i ämnet. I studien antas ett perspektiv som granskar förändringen utifrån ambulanssjukvårdarnas synvinkel.I studien konstateras att förändringen är ett uttryck för ett övergripande perspektivskifte i ambulanssjukvården, och att de negativa reaktioner förändringen har mött är en del av ett i sammanhanget rationellt handlingsmönster.

The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, ?parental gestalt?, education, leisure, obstacles in the work.All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life.

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lärande från ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men också att bidra till en ökad förståelse för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken påverkan dessa faktorer har på lärandeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lärandeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svårt att konkret beskriva hur och när lärandet utövas i arbetsvardagen, brist på handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist på intresse, återkoppling och stöd från främst överordnade. Generellt upplevs att lärd kompetens, självförtroende och drivkraft att använda det ledarskap som lärts avtar.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Syftet var att undersöka om sättet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnära information i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, påverkar förståelse och motivation hos individer inom sjukvårdsverksamhet, så att det avspeglas positivt på effektiviteten, både vad avser ekonomi och vårdproduktion. En fallstudie gjordes i två landsting för att förstå och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvårdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jämte sekundärdata i form av interna rapporter och andra dokument användes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjälp av kategorisering av det insamlade materialet jämte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien.

This paper examines and analyzes effects of the introduction of a new management control system tool within a Swedish public health organization, the Södra Älvsborg hospital, and its possible effect on organizational change. The new management control system tool, known as the SÄS-model, has been widely criticized for being too costly and with too small positive effects to be shown. Our approach has with that as a background been to examine whether the implementation of the SÄS-model and its balanced scorecard has been able to result in effects regarding organizational change. We have through a case study aimed to analyze how a management control system, much alike one that is typically used within foremost private organizations, can promote organizational change. Our results suggest that the implementation of the SÄS-model and the balanced scorecard has given the organization clearer visions and goals.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

Att söka hjälp via allmänheten för att lösa problem har historiskt sett använts sedan länge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing är en modell där företagpublicerar problem som allmänheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmänheten på kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara åtminstone lika bra ? ominte bättre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat påområdet från en organisatorisk samt individuell nivå.