Sökresultat:
449 Uppsatser om Organisatorisk förändring - Sida 13 av 30
RISKKAPITALBOLAGS INVESTERINGS- OCH FĂRĂNDRINGSPROCESSER FĂR ATT Ă STADKOMMA TILLVĂXT I FĂRETAG SOM BEFINNER SIG I TILLVĂXTFASER
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nÄ tillvÀxt i företag som befinner sig i SÄdd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förÀndringar med organisatorisk anknytning som riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillvÀxtföretag och vad dessa förÀndringar kan innebÀra för företaget.Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och smÄ, samt fond och privatfinansierade riskkapitalbolag.Riskkapitalbolag försöker genomdriva förÀndringar i sina investerade företag för att nÄ tillvÀxt och Ästadkomma avkastning pÄ sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestÀmmer vilka förÀndringar som sker. Vanliga organisatoriska förÀndringar i tidiga faser Àr tillsÀttning av ekonomichefer och upprÀttandet av interna strukturer medan senare faser prÀglas av finjustering av ledningsgruppen, nÄgot som stÀmde överens med de teoretiska koncepten.
?Bara man gör det man ska? - ?Det handlar ju om att ge och ta? : En kvalitativ studie om privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatser
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.
Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden
Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.
Pedagogers förutsÀttningar att motverka mobbning : En studie utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv
LÀrare Àr skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka lÀrares förutsÀttningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lÀrare fÄr pÄ organisationsnivÄ, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lÀrares uppfattningar om sin kompetens inom detta omrÄde.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie dÀr fyra lÀrare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhÄllande till tidigare forskning.Studien visar att en vÀlförankrad likabehandlingsplan Àr en god grund att vila stÀllningstaganden och ageranden pÄ, liksom en samsyn av elever dÀr pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas vÀlmÄende. LikvÀl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvÀrt inom detta omrÄde.Undersökningen pekar Àven pÄ vikten av en god kommunikation mellan rektor och lÀrare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..
Val av avskrivningsmetod & införande av komponent-avskrivningar K3 : En studie pÄ kommunala energibolag
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
V?lf?rdens villkor : En WPR-analys av Tid?avtalet
Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.
Att arbeta med biologiska mödrar i Lunds kommun; ur en organisatorisk synvinkel
TO WORK WITH BIOLOGICAL MOTHERS IN LUND
FROM AN ORGANIZATIONAL POINT OF VIEW
ALEXANDRA BERTRAM
Bertram, A. Degree project in social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Work, 2014.
This essay deals with biological mothers whose children are placed in foster care within the municipality of Lund. This essay aimed to describe how social workers in Lund deal with biological mothers from investigation, to treatment. In this essay social workers whom meets biological mothers on an everyday basis have been interviewed about their experience in the field, to gather information.
Interaktiv ekonomistyrning och effektivitet i offentlig verksamhet
Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.
Or?ttvist flexibelt? En studie om hybridarbetets betydelse f?r r?ttvisa och v?lm?ende inom en organisation
The purpose of this study is to explore how hybrid work affects the experience of organizational justice and psychological well-being within an organization where working conditions differ between professional groups. Using a combination of semi-structured interviews and a quantitative survey, the study offers a nuanced understanding of how various work arrangements are perceived and interpreted by employees. The findings show that justice is not primarily about having equal conditions, but rather about how these conditions are understood and communicated within the organization. Many employees accept differences in work arrangements when they are perceived as logically justified and clearly communicated. However, when these differences lack explanation or are associated with injustices, frustration can arise even if employees understand the reasons behind them.
Det mobila arbetslivet : Beredskapsanalys och planering inför organisatorisk förÀndring
FÄ studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer rÄder brist pÄ förstÄelse för, och lÄngsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet.Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förÀndring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestÄende av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med sÀrskilt utformad metodik inom omrÄdet.Mognadsgraden kan utifrÄn resultaten anses relativt lÄg, och arbetet behöver lÀgga vikt pÄ skapandet av förstÄelse för mobilitet och dess innebörd, dÀr utmaningarna Äterfinns i hantering av förhÄllningssÀtt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av bÄde uppgiftsorienterad och social art, dÀr olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation. Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förÀndringarna antyddes ske över lÀngre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom omrÄdet handlar ocksÄ om att lÀra frÄn andras exempel, dÀr denna studie utgör ett bidrag..
Kvinnor och mÀn pÄ vÀg till toppen. Rekryteringens betydelse för jÀmnare könsfördelning bland chefer i kommunala organisationer.
The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.
Lesbiskt relationsvÄld : ur ett socialsekreterarperspektiv
Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvÄld, och syftet var att undersöka vilka förestÀllningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvÄld samt hur de ser pÄ förutsÀttningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som utövar vÄld i lesbiska relationer? Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för vÄld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgÄr socialsekreterare ifrÄn i sina resonemang kring lesbiskt relationsvÄld? Vilka förutsÀttningar anser sig socialsekreterare ha pÄ sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i vÄldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka förestÀllningar de hade kring lesbiskt relationsvÄld. I analysen anvÀndes tvÄ teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.
"FÄ med sig alla pÄ tÄget" : - LÀrares syn pÄ inkluderande matematikundervisning
Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar. Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.
Distriktssköterskors upplevelse av hÀlsofrÀmjande arbete
HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".  Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.  Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.