This paper examines and analyzes effects of the introduction of a new management control system tool within a Swedish public health organization, the Södra Älvsborg hospital, and its possible effect on organizational change. The new management control system tool, known as the SÄS-model, has been widely criticized for being too costly and with too small positive effects to be shown. Our approach has with that as a background been to examine whether the implementation of the SÄS-model and its balanced scorecard has been able to result in effects regarding organizational change. We have through a case study aimed to analyze how a management control system, much alike one that is typically used within foremost private organizations, can promote organizational change. Our results suggest that the implementation of the SÄS-model and the balanced scorecard has given the organization clearer visions and goals.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur mÀnniskors identitet Àr associerad med den organisation denne arbetar Ät. FörvÀntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska upptrÀda pÄ ett visst sÀtt, Àven privat och pÄ deras fritid? VÀljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anstÀlldas identitet? För att försöka fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för mÀn, och i yrken som har allmÀnhetens ögon pÄ sig. Respondenterna fördelar sig pÄ följande vis: tvÄ kvinnliga prÀster, tvÄ kvinnliga poliser och tvÄ kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att bÄde prÀsterna och poliserna inte ser nÄgon skillnad pÄ sin privata identitet och pÄ yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lÀttare att skilja pÄ identiteterna.

Banverket ICT Àr en relativt ny enhet med de sammanslagna enheterna Banverket IT och Banverket TelenÀt. För att fÄ ihop det nya arbetssÀttet finns lÄngt gÄngna tankar pÄ att jobba enligt ITIL. ITIL Àr ett arbetssÀtt som skall hjÀlpa organisationer att arbeta mer organiserat och dÀrmed öka effektiviteten för IT-processen. ITIL utgÄr frÄn processarbete och varje process har sina speciella uppgifter. ITIL Àr framtaget av OGC (Office Government of Commerce) i England Rapporten visar att ett införande av valda delar ur ITIL bör ske etappvis över hela organisationen inom Banverket ICT, i en kombination med ett stÀndigt förankringsarbete..

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lÀrande" i HÀssleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lÀrande pÄ allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen Àr att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslÄnga lÀrandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lÀrande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats frÄn att ha varit en diskussion gÀllande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gÀllande en vidare innebörd, som innebÀr att flexibilitet ska relateras till individen och mÄlet ska vara att underlÀtta för individen att lÀra och att delta i lÀrande.Det livslÄnga och livsvida lÀrandet innebÀr ett behov för flexibla utbildningsvÀgar. Detta innebÀr att flexibelt lÀrande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..

Banker utsÀtts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra ovÀntade förluster. PÄ senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrÄn verksamheten, sÄ kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvÀrlden har nya regelverk uppkommit, dÀribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk Àr att Ästadkomma en bÀttre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu stÀlls inför Àr att de mÄste finna en lösning pÄ hur operativa risker skall hanteras dÄ Basel II direktivet blir lag.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Verkstadsföretaget System 3R i VÀllingby tillverkar den kundanpassade roboten WorkPartner 1+ sedan september 2011 och önskar sÀnka ledtiden för tillverkningen. De vill Àven öka produktionstakten frÄn ca fyra till sex robotar per mÄnad. För att lyckas med detta mÄste processerna för att ta fram och montera roboten effektiviseras. Fokus för studien Àr att eliminera slöserier och effektivisera planering, inköp och montering. Under studien kartlÀggs de olika processerna, dÀrefter analyseras nulÀget och slutligen lÀggs förslag fram pÄ hur dessa processer kan förbÀttras.

Mellanchefer sitter idag pĂ„ en position dĂ€r de Ă€r tvungna att förhĂ„lla sig till ett stort antal faktorer som pĂ„verkar dem i deras arbete. Deras situation passar dĂ€rför alldeles utmĂ€rkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjĂ€lp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande Ă€mnesomrĂ„den som ansĂ„gs pĂ„verka handlingsutrymmet i hög grad. ÄmnesomrĂ„dena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi anvĂ€nde oss av för att fĂ„ in vĂ„rt empiriska material.

Denna rapport handlar om prioritering av anvÀndningsfall för anvÀndningsfallsdrivna, arkitekturfokuserade, iterativa och inkrementella processer som exempelvis Rational Unified Process. I mÄnga situationer mÄste man göra en avvÀgning av vilka anvÀndningsfall som Àr viktigast att implementera. Vid iterativ och inkrementell utveckling mÄste man alltid vÀlja anvÀndningsfall till nÀstföljande iteration och vid resursbrist kan man tvingas vÀlja bort nÄgot anvÀndningsfall. Syftet med detta arbete Àr att utreda vilka prioriteringsmetoder som finns tillgÀngliga, vilka faktorer som pÄverkar prioriteringen och hur dessa skall vÀgas mot varandra, samt föreslÄ eller utarbeta en praktiskt anvÀndbar prioriteringsmetod. Mitt vetenskapliga synsÀtt, för ett arbete av den hÀr karaktÀren, Àr relativt hermeneutiskt.

I snart 170 Är har Uppsala studentkÄr vÀrnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kÄrverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlÀgga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som stÀlls pÄ studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader frÄn studiebevakare till studiebevakare.

SammanfattningI denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom omrÄdet integration. I dessa intervjuer har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton Är. Syftet var att ta reda pÄ vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan pÄskynda eller förhindra integration.

I slutet pÄ 70-talet sÄ identifierades problemet med nÀstlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). DÀrefter kom flera artiklar med förslag pÄ lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning pÄ problemet inom ett specifikt omrÄde. PÄ grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nÀstlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sÀtt att undvika problemen med dessa anrop..