AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade.

Metan är en växthuseffektpåverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfären ingår den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lärare står att elever ska göras medvetna kring de processer som påverkar deras miljö. Vårt syfte med uppsatsen är att fördjupa våra ämneskunskaper i och kring de processer som påverkar vår miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett ämne som är högst aktuellt.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagändring kan se ut. Vi studerar hur samhällets syn/samhällsklimatet gällande ett visst fenomen kan påverka framväxten av en lagändring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna använder. Den 1 april 2005 trädde en lagändring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en särskild straffbestämmelse om våldtäkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta närmare på denna lagändring beror på den mediedebatt som pågått kring två domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn.

The workplace is for many associated with joy and commitment, for others it is associated with fatigue, inadequacy and cynicism that is explained as the three dimensions of burnout. A general view of burnout is that it is an individual problem that many companies ignore, because a preventive task does not generate immediate profits. This has been a growing problem for years. Burnout costs not only money but also time and knowledge. Unfortunately, the popular belief is that "If it ain?t broke, don?t fix it." Organizations that think this way are sacrificing future benefits for short-term gains.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer.

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008.

Denna rapport avser arbetsprocessen bakom ett examensarbete på Mälardalens högskola med tema?flöde och processer?. Arbetets uppgift har varit att framställa en informativ bildserie för barn iårskurs 0 till 6 som informerar om källsortering och motiverar att källsortera. Rapporten innehållerkvalitativa undersökningar kring hur man framställer bra effektiv informationsdesign anpassat förbarn, hur man finner rätt bildmanér för målgruppen samt huruvida om serier är effektfulla i läromedel..

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?.

Denna studie syftar till att unders?ka hur entrepren?rer upplever och f?rh?ller sig till motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor. F?r att uppn? syftet valdes en induktiv kvalitativ ansats med hermeneutiskt f?rh?llningss?tt inom h?lsovetenskap. F?r att f?rst? hur entrepren?rer upplever motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor, beh?vs en ansats som behandlar deltagarnas egna perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nå tillväxt i företag som befinner sig i Sådd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förändringar med organisatorisk anknytning som riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillväxtföretag och vad dessa förändringar kan innebära för företaget.Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och små, samt fond och privatfinansierade riskkapitalbolag.Riskkapitalbolag försöker genomdriva förändringar i sina investerade företag för att nå tillväxt och åstadkomma avkastning på sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestämmer vilka förändringar som sker. Vanliga organisatoriska förändringar i tidiga faser är tillsättning av ekonomichefer och upprättandet av interna strukturer medan senare faser präglas av finjustering av ledningsgruppen, något som stämde överens med de teoretiska koncepten.