GEHC Àr en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affÀrsomrÄde. För en sÄdan organisation Àr det viktigt att ha ett framgÄngsrikt samarbete och att allokera sina resurser pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje Àr en brist i kommunikationen som försvÄrar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa tvÄ avdelningar. GEHC har bestÀmt sig för att genomföra en organisatorisk förÀndring dÀr avsikten Àr att förbÀttra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

I det rÄdande informationssamhÀllet dÀr utbytet av information och digitalt material har blivit mer framtrÀdande Àn nÄgonsin tidigare har Àven upphovsrÀttsfallen kring dess anvÀndande och ÄteranvÀndande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har pÄverkat kreativa aktörers syn pÄ ÄteranvÀndning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur mÀnniskan och hennes kognitiva processer influerar rÀttsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan mÀnniskor, vilket resulterat i förÀndrade konsumtionsmönster och en remixkultur dÀr individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlÀnkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder frÄn mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att föresprÄka en mer öppen syn pÄ de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,dÀr mÀnniskor tillsammans bygger vidare pÄ vÄrt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet Àr att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma Ärliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnÄs. Studien grundar sig pÄ den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts pÄ ett kunskapsintensivt företag. För att fÄ en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts pÄ tre personer inom omrÄdet. DÄ inte tillrÀcklig teori finns om Àmnet vi behandlar valde vi att Àven skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att anvÀnda oss av och beskriva de tvÄ styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Ett problem i mÄnga organisationer idag Àr att IT inte ses som en naturlig del av affÀren utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna fÄr sjÀlva ta pÄ sig en del av skulden för detta dÄ de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till nÄgon affÀrsnytta. MÄnga projekt har kostat lÄngt mycket mer Àn förvÀntat och den förvÀntade nyttan har blivit mindre Àn vad som rÀknats med frÄn början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett sprÄk som affÀrsledningen förstÄr. AffÀrsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förÀndring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lÀmnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsÀttningarna.

Denna magisteruppsats har genomförts vid Spaljisten AB och behandlar produktionsfilosofin Lean-produktionoch produktionskonceptet TPM. Huvudobjektet för studierna var en maskinlinje för sÄgning, kantlistning, frÀsningoch borrning av planmöbeldetaljer (Homag VI). En nulÀgesanalys genomfördes för att kartlÀgga stopporsakeroch OEE-talet (35,9 %). Inom samtliga klasser av stopptider Àr det framförallt kortvariga avbrott (81 %), vilkettyder pÄ kroniska fel i linjen. Tillsammans med maskinlinjens personal genomfördes en störningsanalys(Ishikawadiagram).

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. OmvÄrdnad krÀver en beslutsprocess dÀr mÄnga olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som pÄverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvÄrdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer pÄverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsÀttningar och klinisk observation. Sjuksköterskan anvÀnde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper pÄverkade.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. NÀr det nu har gÄtt ett lÀsÄr Àr det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka gymnasielÀrarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utstrÀckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lÀrande, sÄsom innehÄll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgÄngspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lÀrare om vad utbildning i entreprenörskap innebÀr. För vissa lÀrare Àr entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.