Studien undersöker vilka grundlÀggande processer som pÄverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet Àr att fÄ en ökad förstÄelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som pÄverkar denna och hur den kan förbÀttras..

Sammanfattning Titel: Processer för Know-how transfer Seminarium: 2007-01-16 NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi 10p Författare: Emma Salde och Kristina Korelic Handledare: Carl R Hellberg och Anette Svingstedt Nyckelord: Know-how transfer, tacit kunskap, process, inlÀrning och kommunikation Problem: ? Varför satsar man pÄ know-how transfer? Finns det nÄgon speciell anledning eller faktor som pÄverkar företag till att genomföra detta? ? Hur gÄr man tillvÀga för att samla den know-how som finns inom ett företag och skapa en produkt - tjÀnst av den som man sÀljer till kunder? ? Vad finns det för svÄrigheter och kritiska faktorer som pÄverkar denna process? Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera processen för know-how transfer. Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit en fördjupning av de teoretiska studierna med komplement av intervjuer med tvÄ olika företag som Àr verksamma inom know-how transfer. Innan intervjuerna genomfördes sÄ gick vi igenom sekundÀrdata. VÄr empiriska undersökning Àr av kvalitativ karaktÀr, med frÄgeschema som utgÄngspunkt.

In the essay the author examines how pilgrimage can be used as a tool to radicalise democracy in a late modern society marked by neoliberalism. Applying a dialectic perspective on social movements the essay puts forward how the pilgrimage movement Pilgrim?s Walk for Future, administrated by Church of Sweden, is working in line with the historical pilgrimage theology - a modern critical ecclesiology- to mobilise political action to prevent climate change. The result of the study shows how PWFF meet the neoliberal hegemony with a mobilisation of alternative values beyond the order of capitalism, in line with Christian theology and tradition. The mobilisation is made possible by new forms of identifications with oneself and the social world that meet a modern power/knowledge- regime based on rational thought, and which questions norms and practises by paying attention to their negative effects on nature and on human life in general.

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad framgÄng Àr i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som Àr anvÀndbara för att uppnÄ denna. Uppsatsen Àmnar sÄledes belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att Äterge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nÄ framgÄng. PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur kartlÀggning av ett processflöde kan leda till förslag pÄ effektivisering. Studien Àr gjord pÄ uppdrag av företaget LKDATA i Linköping som ansvarar för bland annat Linköpings kommuns IT-system. Studien behandlar bestÀllningsprocessen av datakommunikation mellan kommunala verksamheter och LKDATA. En nulÀgesanalys gjordes för att skapa en förstÄelse för hur processen ser ut och för att identifiera vilka problem som finns. En kvalitativ metod valdes för insamling av data.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Denna studie Àr baserad pÄ Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar pÄ hur samverkan sker mellan Àmnes- och speciallÀrare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik pÄ gymnasiet. Syftet var att ta reda pÄ huruvida samverkan sker, vad informanterna gör nÀr de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ÀmneslÀrare, tvÄ speciallÀrare och en specialpedagog pÄ tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar pÄ organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men Àven bokade möten och pekar pÄ skillnader i specialpedaogens och speciallÀrarnas sÀtt att utforma stödet till eleverna.

I detta arbete redovisas en fallstudie frÄn NynÀshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att nÀrma sig Stockholms lÀns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbÀttrad infrastruktur. I sin mÄlsÀttning att attrahera intressegrupper har olika omrÄden identifierats som viktiga. Ett av dessa omrÄden Àr kultur. Processen startade med ett initiativ frÄn en invÄnare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstÄnd.

Varför företag vÀljer att hÄllbarhetsredovisa beror bland annat pÄ att olika intressenter efterfrÄgar det. Redovisningen kan Àven underlÀtta bÄde den interna och den externa kommunikationen gÀllandet hÄllbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrÄn KPMG frÄn 2013 bör företag fokusera pÄ hÄllbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta mÄlgrupperna ska nÄs. För att uppnÄ en hög kvalité bör hÄllbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhÀngande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje omrÄde i hÄllbarhetsarbetet. NÀr kvalitén pÄ hÄllbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lÀgst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jÀmförelse med internationella företag.

Enheten för skÀrtillverkning pÄ Sandvik Coromant i Gimo ansvarar bland annat för nytillverkningen av pressverktyg. Avdelningen som gör detta Àr GHB5. Kunden för pressverktyg Àr pressverktygsförrÄdet pÄ Sandvik Coromant i Gimo samt andra produktionsenheter inom Sandvikkoncernen. Pressverktyg fördelas in i tvÄ system; det gamla och det nya. I rapporten studeras det nyare pressverktygssystemet vars efterfrÄgan förvÀntas öka i framtiden.

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är erkÀnts som en viktig resurs för att uppnÄ konkurrensfördelar. Problemet som företag möter Àr hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas pÄ ett effektivt sÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.AvgrÀnsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av vÄra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförstÄelse kring företaget Àr viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. HelhetsförstÄelsen uppnÄs genom de fyra kunskaperna och tar frÀmst sin utgÄngspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Syrefattiga förhÄllanden frÄn översvÀmningar uppstÄr tillfÀlligt i hÄrdgjorda stadsmiljöer och hotar trÀdens tillvÀxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhÄllanden uppstÄr skador pÄ trÀdets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hÀmmas. TrÀd som vÀxer naturligt i flodslÀtter lever under liknande förhÄllanden med periodiska översvÀmningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvÀmningstoleranta trÀdarter i flodslÀtter överleva de syrefattiga förhÄllandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vÀvnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.