Syftet med denna studie Àr först och frÀmst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgÄr innan hon kan bryta upp ur ett förhÄllande prÀglat av vÄld, men ocksÄ för att öka förstÄelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhÄllande att lÀmna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhÄllande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgÄ ifrÄn en sjÀlvbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhÄllande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det sÄ svÄrt att bryta upp, dels om den lÄnga processen ut ur förhÄllandet. Det Àr alltsÄ en form av kvalitativ teoretisk studie dÀr jag delat upp berÀttelsen i tvÄ kapitel; VÀgen in och VÀgen ut, vilka jag sedan tolkar utifrÄn en försoningens hermeneutik.

Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.

organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda pÄ individersförhÄllningssÀtt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan sjÀlvstÀndiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom omrÄdet kunskapsdelning stÀller i de flesta fall begreppet i förhÄllandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bÀttre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjÀna individens intressen snarare Àn organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

MÀnniskan tvingas idag ta stÀllning inför viktiga miljöfrÄgor mycket p.g.a. vÄr anvÀndning av fossila brÀnsle. Detta stÀller krav pÄ kunskapsmÀssiga verktyg för att tackla problematiken. Det Àr dÀrför intressant att studera elevers förstÄelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-Äringars förstÄelse om villkor för vÀxande och nedbrytning i naturen samt hur elever anvÀnder sig av ett integrerat kretsloppstÀnkande dÀr ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hÀlsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi anvÀnt oss av Àr intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjÀlp av tillÀmplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö pÄverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur Àr en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvÀrlden.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

NÀr man studerar förÀdlingskedjor finner man tre flöden som pÄverkar och Àr beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet Àr det mest pÄtagliga och bestÄr frÀmst av varor, informationsflödets uppgift Àr att administrera det fysiska flödet sÄ att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden Àr att genomföra en processkartlÀggning.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga en kollektionsprocess pÄ fallföretaget XY. KartlÀgg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbÀttringsförslag. För att besvara syftet har fem frÄgor stÀllts i rapporten, tvÄ exempel Àr vad Àr ett bra materialflöde? och vad ska man tÀnka pÄ inför förbÀttringsarbete med processer?Olika metoder har anvÀnts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.

IFÖ SanitĂ€r pĂ„började hösten 2004 tillverkningen av SOLID, som Ă€r deras nya produktfamilj av duschvĂ€ggar och kabiner. Produkten monteras till stor del automatiskt i en robotcell. Övriga processer i tillverkningssystemet Ă€r tagna frĂ„n befintliga processer och Ă€r inte optimerade för de nya förutsĂ€ttningarna som gĂ€ller för SOLID. Syftet med examensarbetet som utförts under hösten 2005 vid IFÖ SanitĂ€rs anlĂ€ggning i Mörrum Ă€r en genomgĂ„ng av processflödet för SOLID och identifiera onödiga och ineffektiva processteg samt föreslĂ„ förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder för dessa. Arbetet har utförts i tvĂ„ faser, av vilka den första innehöll analys av befintligt system för att identifiera ineffektiva processteg och den andra innehöll vidare arbete med processtegen för att fĂ„ fram konkreta förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder.

Utvecklingen och anvÀndningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sÄdant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sÄdant system innebÀra en omfattande organisatorisk förÀndring. Vid en förÀndring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner pÄ huruvida stabilitet kan upprÀtthÄllas. Stabilitet kan upprÀtthÄllas dÄ nya regler gÄr i linje med rÄdande rutiner eller vid nÀrvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie undersöka om och isÄfall hur stabilitet och förÀndring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta Àr möjligt, dels tack vare att de anstÀllda fÄr vara delaktiga, att de inser förÀndringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna gÄr i linje med rÄdande rutiner och institutioner.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Problem: Dagens företag Àr beroende av att kunna vara snabba pÄ att förÀndras och utvecklas. För att kunna utvecklas kontrollerat krÀvs det kunskap om var man börjar, vart man ska och hur man ska ta sig dit. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ frÄgan om var man börjar. Som förberedelse för förÀndringen bör företaget kartlÀgga sin aktuella position. De behöver ett mÀtsystem.

Examensarbetets uppdrag Àr att skapa en bild av dagens situation gÀllande duglighet vid de tvÄ bearbetande verkstÀderna TMA och TMG. Vidare ska en analys av duglighetsarbete i dagslÀget utföras och en modell för hur arbetet kan ske i framtiden tas fram.Syftet med examensarbetet Àr att erbjuda berörd personal vid Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna en modell för arbete med duglighetsstudier och uppföljning sÄ att dugligare processer kan uppnÄs. Det primÀra syftet Àr att skapa rutiner sÄ att man fortsÀtter arbetet efter ett duglighetsindex berÀknats och inte endast konstaterar att resultatet Àr bra eller dÄligt. I efterarbetet ska man försöka koppla bidragande faktorer frÄn ett otillfredsstÀllande utfall till de 4M:en (Maskin, MÀnniska, Metod och Material).PÄ CMP sker sjÀlvklart ett kontinuerligt kvalitetsarbete dÄ ett av Volvos starka kÀrnvÀrden Àr kvalitet, men trots det stÀndiga arbetet nÄr man inte alltid de uppsatta kvalitetsmÄlen. Ett steg i att förÀndra situationen Àr införandet av ?The CMP Zero Tolerance Program? som Àr ett led till att förbÀttra kvaliteten och sÀnka antalet defekter till 600 PPM.

Syftet Àr att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstÄr i styrsystemet vid strategiförÀndringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstÄr. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförÀndringar. Undersökningen Àr av explorativ art, eftersom syftet Àr att utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som frÀmst bygger pÄ semistrukturerade intervjuer.