Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

FörvÀrv blir mer och mer vanligt inom affÀrsvÀrlden. Företag förvÀrvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma Ät. Det kan handla om att fÄ mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvÀrva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.Har ett företag flera motiv bakom ett förvÀrv stÀller detta motstridiga krav pÄ sjÀlvstÀndighet och beroende hos de bÄda företagen. Vissa förvÀrv krÀver att integrationen Àr minimal för att inte förstöra det vÀrdeskapande process som företaget vill Ät.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

Uppsatsens titel: Private Equity ? vĂ€rdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 poĂ€ng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, VĂ€rdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa vĂ€rde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ undersökning dĂ€r informationen baseras pĂ„ semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras pĂ„ teorier hĂ€mtade frĂ„n kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som Ă€r grundlĂ€ggande för analysen Ă€r hĂ€mtat frĂ„n de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

Företag letar hela tiden efter olika sÀtt att reducera pappersbaserade processer för att uppnÄ högre effektivitet och kostnadsbesparingar. EDI, Electronic Data Interchange, Àr ett sÀtt för företag att minska dessa processer. Det finns mÄnga studier som visar pÄ fördelar med anvÀndandet av EDI, trots det visar statistik att smÄ företag inte anvÀnder sig av detta i sina affÀrssystem. För att maximera fördelarna sÄ gÀller det att teknologin sprids till sÄ mÄnga företag som möjligt. Större företag ligger före i implementeringen av denna teknologi dÀremot Àr anvÀndandet i smÄ företag inte lika stor som man hade kunnat förvÀnta sig.

Att köra bil Àr en komplex uppgift som krÀver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhÀlle finns det system som ska stödja sÀkerheten vid bilkörning och ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr navigationssystem som ska hjÀlpa föraren att hitta vÀgen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmÀrksamhet och andra kognitiva processer. Det Àr dÀrför av vikt att det finns tillfredsstÀllande metoder för att mÀta förarens belastning pÄ. Arbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jÀmföra tvÄ av dessa metoder, sekundÀra uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Underjordsbrytning Àr en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror pÄ hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning anvÀnds ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns mÄnga olika metoder men tvÄ av de vanligaste Àr skivrasbrytning och igensÀttningsbrytning. Som anvÀnds av Boliden AB och LKAB.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

NÀr man lÀser om olika managementkoncept kan man ibland fÄ uppfattningen om att de Àr lösningen pÄ mÄnga av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept Àr balanserade styrkortet som kan anvÀndas för styrning av företag pÄ bÄde strategisk nivÄ sÄsom pÄ operativ nivÄ. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis nÄgon gÄng upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen stÀller. Vidare tycks det finnas en övertro pÄ att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt pÄ det ekonomiska resultatet. NödvÀndigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebÀra att styrning av en organisatorisk enhet förbÀttras..

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, Àr att empowerment nivÄn i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gÄtt frÄn monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.