Fallstudien "Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populÀr, byggts pÄ och förÀndrats sedan dess utveckling pÄ 70-talet. FrÄn att fokus ursprungligen legat pÄ kostnadsbesparingar med ett upplÀgg dÀr betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det Àr inte lÀngre bara aktiviteter av grundlÀggande och repeterande karaktÀr som lÀggs ut externt, utan Àven mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend dÀr fördelarna med omrÄdet varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram pÄ senare tid dÄ det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som pÄverkar vad som outsourcas eller inte.

Open Innovation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt som innebÀr att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgÄr ifrÄn ett kvalitativt perspektiv dÀr relevanta teorier hÀmtats ifrÄn tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som bestÄr av en omvÀrldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom omrÄdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process Àr viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. UtifrÄn studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika omrÄdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillÀmpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hÀmtas frÄn Open Innovation-processer Àr den viktigaste delen i processen.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

FörvÀrv blir mer och mer vanligt inom affÀrsvÀrlden. Företag förvÀrvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma Ät. Det kan handla om att fÄ mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvÀrva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.Har ett företag flera motiv bakom ett förvÀrv stÀller detta motstridiga krav pÄ sjÀlvstÀndighet och beroende hos de bÄda företagen. Vissa förvÀrv krÀver att integrationen Àr minimal för att inte förstöra det vÀrdeskapande process som företaget vill Ät.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

Uppsatsens titel: Private Equity ? vĂ€rdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 poĂ€ng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, VĂ€rdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa vĂ€rde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ undersökning dĂ€r informationen baseras pĂ„ semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras pĂ„ teorier hĂ€mtade frĂ„n kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som Ă€r grundlĂ€ggande för analysen Ă€r hĂ€mtat frĂ„n de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Företag letar hela tiden efter olika sÀtt att reducera pappersbaserade processer för att uppnÄ högre effektivitet och kostnadsbesparingar. EDI, Electronic Data Interchange, Àr ett sÀtt för företag att minska dessa processer. Det finns mÄnga studier som visar pÄ fördelar med anvÀndandet av EDI, trots det visar statistik att smÄ företag inte anvÀnder sig av detta i sina affÀrssystem. För att maximera fördelarna sÄ gÀller det att teknologin sprids till sÄ mÄnga företag som möjligt. Större företag ligger före i implementeringen av denna teknologi dÀremot Àr anvÀndandet i smÄ företag inte lika stor som man hade kunnat förvÀnta sig.

Att köra bil Àr en komplex uppgift som krÀver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhÀlle finns det system som ska stödja sÀkerheten vid bilkörning och ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr navigationssystem som ska hjÀlpa föraren att hitta vÀgen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmÀrksamhet och andra kognitiva processer. Det Àr dÀrför av vikt att det finns tillfredsstÀllande metoder för att mÀta förarens belastning pÄ. Arbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jÀmföra tvÄ av dessa metoder, sekundÀra uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Underjordsbrytning Àr en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror pÄ hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning anvÀnds ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns mÄnga olika metoder men tvÄ av de vanligaste Àr skivrasbrytning och igensÀttningsbrytning. Som anvÀnds av Boliden AB och LKAB.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

NÀr man lÀser om olika managementkoncept kan man ibland fÄ uppfattningen om att de Àr lösningen pÄ mÄnga av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept Àr balanserade styrkortet som kan anvÀndas för styrning av företag pÄ bÄde strategisk nivÄ sÄsom pÄ operativ nivÄ. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis nÄgon gÄng upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen stÀller. Vidare tycks det finnas en övertro pÄ att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt pÄ det ekonomiska resultatet. NödvÀndigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebÀra att styrning av en organisatorisk enhet förbÀttras..

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.