Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar Organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar Organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan den kan ha på verksamheten och dess Organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr, uppdraget är att utifrån deras omorganisation se hur implementering har nått ut till de anställda. Syftet med min uppsats är att se om de anställda tagit del av förändringen eller fortsätter i samma spår som tidigare. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationsförändring, Organisationskultur samt arbetsgrupper och normer.

Denna uppsats behandlar fenomenet Organisationskultur, och undersöker hur Organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av Organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande Organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för Organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

Organisationskultur präglar individer och grupper på olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vår bild av vad vi klarar av, vår så kallade self-efficacy, påverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den här studien var att undersöka hur Organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den påverkar deras syn på sig själva och sin förmåga. Sju personer från ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmärksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma värderingar och normer, såvida de är identifierbara, gör det lättare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förväntningar och ambitioner.

Studien handlar om Organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare Organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av Organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra Organisationskultur.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt Organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och Organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Ett företags Organisationskultur består av ett gemensamt värdesystem som har en meningsskapande funktion för de anställda i företaget som identifierar sig med organisationen. I en företagsfusion, där två eller flera företag går samman, har det visat sig vara svårt att förena olika Organisationskulturer på grund av motstånd från de anställda. Tidigare forskning kring detta har till stor del fokuserat på de anställdas agerande i en fusion. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställdas meningsskapande i en fusion påverkades av deras identifikation med organisationen. Med en kvalitativ intervjustudie undersöktes hur anställda i fyra företag hade upplevt en fusion av företagen.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanställd ?matchar? en organisation i form av personlighet och värderingar, snarare än att denne besitter rätt yrkeskunskaper. Syftet är även att utreda om det finns en existerande Organisationskultur på ett industriföretag, samt hur genomgående denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten är baserade på tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med två personer från organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med två olika rekryteringsföretag.

Syfte: Vårt syfte är att beskriva vad som karaktäriserar Organisationskulturen inom svenska tingsrätter. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en förståelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av två tingsrätter, Lunds- och Nacka tingsrätt. Den datainsamlingsmetod vi använt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrån vår studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktäriserar Organisationskulturen i svenska tingsrätter.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, Organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar Organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mål i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes på Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen som innehåller teorier om målstyrning och Organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns målsättning är diffus och svårtolkad.

 Denna uppsats och undersökning handlar om Organisationskultur. En Organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

SyfteSyftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrågeställningVad är sambandet mellan nationell- och Organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen.Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig Organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på kommunikation, ledarskap och Organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.

Denna uppsats handlar om en organisationsförändring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen känner inför denna förändringsprocess. Syftet med min uppsats är således att studera hur medarbetare upplever organisationsförändringen och vad de har för förväntningar eller farhågor relaterade till den. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är Organisationskultur, organisationsförändring, motstånd och delaktighet vid förändringar. Resultatet av uppsatsen visar på att de är möjligt att åstadkomma en god organisationsförändring.