Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

En organisationsförändring som blir allt vanligare i takt med att hierarkierna i organisationerna blir mer horisontella är delegering av ansvar. Forskning har visat att effektiv delegering av ansvar kan gagna både organisationen och den enskilda individen. För att detta ska kunna uppnås är det emellertid viktigt att hänsyn tas till medarbetarnas subjektiva tolkningar och värderingar av förändringen och dess olika aspekter. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag att undersöka medarbetarnas perspektiv hos en organisation som hade valt att införa delegering av ansvarsområden i sin verksamhet. De frågeställningar som ingick var: I vilken grad är införandet, val av uppgifter, genomförandet och fortlöpande hantering av delegeringen effektivt? Hur har upplevelsen av arbetstillfredsställelse påverkats av förändringen? Hur har upplevelsen av Organisationsengagemang påverkats av förändringen? Finns det faktorer rörande införandet, valet av uppgifter samt genomförandet och hanteringen av delegeringen som kan ha en negativ inverkan på effektiviteten? En enkätundersökning genomfördes med 18 medarbetare i 5 butiker.

Denna rapport undersöker hur man kan motivera yrkesarbetare inom mark och anläggningsarbeten att ta mer personligt ansvar inom arbetslivet. Vilka är för- och nackdelarna med att ta på sig ansvar i arbetet? På vilket sätt kan man främja viljan till att anställda tar mer personligt ansvar i arbetet? Rapporten undersöker även vad som motiverar yrkesarbetare inom mark och anläggning till att göra ett bra jobb i deras nuvarande arbete, samt vad de saknar för att motivationen skulle vara högre. Utifrån teorier kring arbetsmotivation och intervjuer, samt av ett eget framställt frågeformulär där 30 yrkesarbetare deltog, kunde jag sammanställa vissa resultat. De viktigaste motivationsfaktorerna visade sig vara lön, eget ansvar, uppskattning och utveckling.