Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och årsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning är att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Till skillnad från en vinstdrivande organisation är en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istället användas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer måste därför använda sig av andra indikatorer för att mäta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mäta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning på området, för att sedan jämföra hur väl dessa teorier stämmer in på den svenska scoutrörelsen.

Nätverkssamhälle, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, använda av såväl samtidsobservatörer som visionärer. En uppfattningom att det samhälle vi ser idag väsentligen skiljer sig från det industrisamhälle somdominerade 1900-talet är inte svår att nära, och den för många självklara komponent somtillförts är just information och de mekanismer som omgärdar den. Att förändra samhället ärdock inget som enbart isolerad teknikutveckling åstadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i våra liv, förändrat våra vardagliga sysslor och det sättmänniskor kommunicerar med varandra.

This thesis is based on the implementation of a bilateral rural development program in Burkina Faso. The main purpose of this study was to put the actual implementation process of a bilateral development program in view. This was done by investigating how two dominant perspectives in the implementation literature can explain what in fact happens during the realization of an aid program. A further aim of the thesis was to explore the limitations of these two dominant theories, in order to get a full understanding of the complexity of the realization of an aid program. Based on the implementation theory, this study shows that the realization of an aid program can be understood from three different angles.

Den här studien bygger på semistrukturerad intervjuer med föreståndare inom föräldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för påverkan på ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien är en undran i varför föreståndare uppfattar relationen till föräldrar inom den föräldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundläggande antagandet utgår därmed ifrån att själva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem där frågor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att såväl föreståndare som föräldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för föreståndaren som får svårigheter med att läsa av olika sammanhang och vad som förväntas av dem.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete på breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poäng, vid Luleå tekniska universitet. Syftet med arbetet är att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i Luleå kommun samt, att lämna förbättringsförslag på hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger på en kvalitativ ansats samt innehåller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöområdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier på samhälls-, organisations- och individnivå. Dessa är Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?Känsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver åtgärder avsedda att stödja och utveckla elevers lärande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har även undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns några specifika svårigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. Lärande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lärande är interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebär olika former av stöd i läroprocessen.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen.Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen.

The elderly care is an area of great importance to women. Women are more often in need of elderly care; they work with the service and provide a majority of the informal service. Research shows that managers? work-related prerequisites are significantly different between the male dominated technical administration and the female dominated care and educational administration. Studies also show that what the highest managerial organisation gives priority to, often permeate the whole organisation.

The recent globalization has to some extent reduced the importance of specific cultures and instead creates a focus on the variation these different cultures provide. Under these circumstances the leader must adapt his leadership to face these new circumstances. The organisations today have to face these new leadership challenges which the global expansion brings. This is a prerequisite for organizations if they want to succeed and be more competitive in a more demanding environment.There are still big differences between the business cultures. There are also differences in the companies? home arena, between groups in the society and all the way down on a family level.

Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.