Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att fylla sina tjänster med värde. Inom marknadskommunikation har byråerna börjat använda sig av upplevelsemarknadsföring för att tränga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunikationsbyråer, som profilerar sig inom upplevelsebaserad marknadsföring, använder begreppet upplevelse och därigenom uppnå förståelse för vilken generations upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgår ifrån Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebär att det finns tre generationer upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensättning, innebär att Organisationen utformar upplevelsen för individen. I den andra generationen, samproduktion, utformar Organisationen och individen upplevelsen tillsammans.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna Organisationen.

Studien söker utreda hur anställda inom en västerländsk organisation som arbetar med forskning och utveckling i Kina kan nå sin fulla potential och göra vad som är bäst för Organisationen. Detta innebär att vi måste förstå vad som hindrar de anställda från att göra vad som är bäst för Organisationen samt hur de anställda bäst bör styras eller uppmuntras.Med ett kvalitativt synsätt har en fallstudie genomförts hos ett västerländskt företag som etablerat sig i Kina för att sänka sina utvecklingskostnader samt komma närmare den växande marknaden. Management control systems används som ramverk för att utforska hur de anställda påverkas av de olika sätt som de styrs i sitt arbete.Användandet av personnel controls lämpar sig väl för västerländska organisationer som arbetar med FoU i kina. Det är av yttersta vikt att anställa rätt person till rätt arbetsuppgift. För att detta ska vara möjligt är det inte tillräckligt att endast erbjuda en god miljö.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom Organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i Organisationen på grund av dålig dialog..

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring Organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vänder sig främst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom ämnet många gånger är vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och därmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhället medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det är viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhället.Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

I allt högre utsträckning anlitas idag bemaningskonsulter vid rekryteringsprocessen för att den perfekta ?matchningen? mellan företag och anställd garanterat skall komma till stånd. Samtidigt anses individen inte längre vara förtryckt och kontrollerad av ?Organisationen?, utan är en ?teamplayer? som skall lära och påverka sin arbetsplats i positiv riktning, vars röst oavsett åsikt får och skall komma till tals. Denna bild av ?Den Nya Organisationen? presenteras av populär managentlitteratur vars företrädare har ett stort inflytande, både i den akademiska sfären och vid utformningen av praktiska organisationsstrategier.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att Organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i Organisationen som helhet..

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i Organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Under hösten 2013 uppmärksammade Frentab Entreprenad & Söner AB under flertalet uppföljningsmöten i olika projekt att det fanns fel/brister i rutinerna kring inköp och kalkyl.Anledningen till detta arbete var att Frentab Entreprenad & Söner AB skulle få hjälp med att identifiera fel och brister i deras rutiner kring inköp.I rapporten kommer jag med förbättringsåtgärder och i samråd med Organisationen ändrade vi rutiner och mallar för inköp..

Polismyndigheten har som organisation genomgått stora förändringar. För att möta dessa förändringar startade Polismyndigheten i Skåne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-åtgärder syftade till att skapa en lärande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle få nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom Organisationen. Syfte med uppsatsen är att genom en målfri effekt-utvärdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för Organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Bakgrund: Om en organisation har en misstanke om att de har bristande kunskap om sina kunders behov och önskningar samt deras uppfattningar och värderingar om det utbud av produkter eller tjänster Organisationen erbjuder, kan denna organisation få svårt att behålla sina kunder och fortsätta sin existens på marknaden. Svensk-Spanska Handelskammaren i Madrid uppfattade sig ha en något lägre medlemsaktivitet samt en något högre medlemsomsättning än vad som var önskvärt, och ville därför undersöka och bättre lära känna sina medlemmars önskningar och behov.Syfte: Syfte med denna uppsats blev därför att kartlägga Handelskammarens tjänsteutbud samt att ta reda på hur Handelskammarens medlemmar värderar Organisationens verksamhet. Detta för att slutligen kunna få en uppfattning om hur medlemmarnas tillfredsställelse påverkar deras framtida beteende inom Organisationen.Genomförande: Syftet med uppsatsen ville vi nå genom dels en kvalitativ- dels en kvantitativ datainsamling. För att få förståelse för vad medlemmarna förknippar med Handelskammaren och dess verksamhet utfördes individuella intervjuer med sju stycken medlemmar. Därefter för att bredda undersökningen genomfördes en enkätundersökning bland de resterande 218 medlemmarna.Resultat: Med hjälp av insamlad empiri och teori presenterar uppsatsen medlemmarnas värderingar av Handelskammarens verksamhet.