Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en Organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

This thesis analyses the problem of how to organise a multidisciplinary domain of knowledge like architecture. The study is both theoretical and empirical. The theoretical part include discussions of theories of knowledge Organisation. Two different principles of classification were examined in relation to the domain itself, as well as in relation to the educational programme at the School of Architecture at Lund University and comparable schools in Sweden. The empirical part is a case study carried out at the School of Architecture at Lund University.

Människors handlingar förvandlas och samordnas till samhällsprocesser i Organisationer, vilket gör att Organisationer blir ett centralt område att undersöka. Den offentliga sektorn är något vi alla berörs av i samhället då det är verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap är en kulturpåverkande aktivitet och inom offentliga Organisationer finns det många chefer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehåller New Public Management samt om det går att utläsa någon ledarstil i den offentliga Organisationen, Trafikverket. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen består av en kvalitativ metod.

 Jönköpings styrkelyftarklubb är en liten Organisation som behöver ett snabbare sätt att hantera sin bokföring.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för användning av utvalda i en liten Organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som är lämpligast för uppgiften utifrån de krav som finns.OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg används. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta ämnen för detta projekt. Den första delen innehåller information om öppen källkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptspråket: php. Den andra delen fokuserar på databaser, och går från generella designteorier till användningen av MySQL och säkerhetsproblem.

Purpose:The purpose of this thesis is: to determine key success factors for an Organisation?s internal process of internalising future trends forecasting. Methodology:A qualitative approach has been chosen by examining three different companies (Electrolux, H&M and, Sony Ericsson) through interviews and other data. The empirical material have been analysed by using valid theory as a platform from where the analysis can be performed. This has created a conceptual analysis that enables the use of the conclusions in other similar companies.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads Organisation.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en Organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Examensarbetet berör frågor kring arkivering och dokumenthantering på stads-byggnadsförvaltningen i Trollhättans kommun. Problem som kommunen har är dagslägets hantering av digitala filer..

Titel: Internkommunikation - en analys av effektiviteten av internkommunikationen på Ängsdals förskola Författare: Johan Hansson och Erik Åkesson Mål: Målet med den här uppsatsen är att studera hur väl internkommunikationen mellan de anställda och ledningen på Ängsdals förskola fungerar väl. Om inte, vad är det som brister? Slutligen kommer ett antal förslag på åtgärder att presenteras. Metod: Vi har använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen har legat till grund för den kvantitativa.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all Organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som Organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som Organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations.

Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; Organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta Organisationer, vilket är en Organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en Organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget.

Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad Organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd Organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ?Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?? sprida ljus över olika delar av Organisationen av intresse för jämställdhetsarbete.Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området.I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.