Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och insikt om hur förskollÀrare tÀnker om förÀldrasamverkan. Hur vÀrderar de samarbetet, vilken betydelse har den och hur utformas den. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever och vÀrderar förskollÀrare samarbetet med förÀldrar pÄ förskolan? Finns det faktorer som kan underlÀtta/ försvÄra samarbetet med förÀldrar? Vilka samarbetsformer kan förÀldrasamverkan ta sig uttryck i?För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ olika förskolor i tvÄ medelstora kommuner.Mitt resultat visar att förÀldrasamverkan Àr viktig och vÀrderas som nÄgot man inte kan vara utan. Det Àr frÀmst barnet som vinner pÄ ett fungerande förÀldrasamarbete, dÄ det bidrar till barnets trygghet och utveckling.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

Det Àr idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnÄ effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som vÀntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker Àr kvalitetsförbÀttring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns mÄnga strategiska mÄl som skall uppfyllas och dessa bygger pÄ ett partnerskap dÀr mÄnga inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan bestÀllare och utvecklare och att ett dÄligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som pÄverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-Äriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jÀmföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och sÀrskolan, för att skapa förutsÀttningar för social utveckling. TvÄ undersökningsmetoder anvÀndes. Fyra 12-Äriga pojkar intervjuades med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med svarsalternativ samt nÄgra öppna frÄgor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Antifeministiska samfundet (AFS) is an organisation that is against feminism, but that works for equal rights between men and women. My informants are giving their opinions and answering questions such as why they are members of an antifeminist organisation. In order to bring AFS into a social context, I present feminist thoughts and explain how antifeminist movements occur..

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

Organisationskultur Àr ett komplext begrepp med mÄnga olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan Àven pÄverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv pÄ organisationskultur som speglar huruvida kulturen Àr enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv Àr integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vÄr studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som tvÄ olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar pÄ frÄgan hur de olika perspektiven pÄverkar mÄluppfyllelsen i de tvÄ olika delarna av organisationen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Purpose/Aim: The aim of this essay is to study the expectations towards the launch of an intranet in a large organisation.Material/Method: A qualitative method has been used to fulfil the purpose of this essay. Indepth interviews have been made with eight informants of dioceses.Main Results: The study shows that the eight informants of dioceses all are positive towards the launch of an intranet in the organisation. They believe that it in time will lead to a more effective intern communication with less channels and more efficient messages..

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration.We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach.Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach.

AbstractBachelor Thesis, School of Economics at Vaxjo universityProgram: Enterprising and Business Development, EBD 362, Spring 2006Authors: Jens Asp, Vivianne Holmer, Carl-Marcus WahlstromExaminer: Stig G JohanssonKeywords: Services, cooperation, collaboration, customer offer, knowledgeTitle: Service firms in collaboration ? A study of the development of small service firms in collaborationNutek presented numbers during year 2005 witched show that the Swedish service sector, for the first time ever, was greater than the industrial sector. The kind of firms that develop most is small service firms without employees. The topic of interest in this bachelor thesis is to study how this kind of firms can develop. There is a great number of strategic options for firms to choose.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.